Traditionen med turskidor på påsken håller i sig. Precis som 2010 blev det iår en lite annorlunda tur då vi hade Sylarnas fjällstation som bas för dagsturer.
Det började dock lite intressant i och med att jag missade att kliva av tåget i Enafors och hamnde i Storlien. Med facit i hand inte helt fel eftersom jag även "lurade" två andra att vi inte var framme vid perrongen ännu och därmed fick sällskap upp mot Syltoppen på långfredagen.
Väl framme vid Storulvån tog vi en kort tur längs"parken" och leden mot Blåhammaren.
På långfredagen tog vi vesslan till Sylarna och gick upp mot Syltoppen. Det är en riktigt fin topptur som funkar bra med turskidor. Det finns några alternativa vägar upp. Vi gick in i och upp i grytan som går direkt upp till mellantoppen, tydligen även kallad "Pyramiden". Ett alternativ är att ta nästa kam som leder upp till Lillsylen och sedan till mellantoppen och vidare upp på Syltoppen. Oavsett vilket får man ta av sig turskidorna och de sista bitarna till fots upp på toppen.
Vi mötte en person som tog sig upp samma väg som vi utan stighudar. Det går med andra ord, men måste vara riktigt bökigt.
På påskafton gick vi leden mot Ekorrpasset. Det är en riktigt fin dagstur. Svagt uppför hela vägen från Sylarna, men fantastiskt fint när man har nåt krönet och har en perfekt lutning ner till Ekorrpasset. Omvänd och samma väg tillbaka.
Påskdagen blev det skidor tillbaka till Storulvån. Det är ju en vältrampad tur som kanske inte bjuder på så mycket överraskningar, men likväl en helt okej tur.
Visar inlägg med etikett Turskidor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Turskidor. Visa alla inlägg
tisdag 8 maj 2012
lördag 17 april 2010
Skön och lite annorlunda påsktur
Efter fem år var vi tillbaka i Abisko där påskturerna en gång började. Sjätte påskturen på skidor blev iår lite annorlunda, dels i och med att Johan och Lina var med och dels för att vi inte gjorde en loop utan istället gjorde en topptur och gick tillbaka och "mellanlandade" i Abisko.
Dag 1: Abisko-Abiskojaure (kl 12.30-17.30)
Distans: 15 km
Tidsåtgång: 3h 10 min effektiv tid. 5h med raster och stopp.
Höjddata: Start på 341 möh, högsta punkt 498 möh, ca 240 höjdmeter uppför och ca 140 höjdmeter nedför. Slut på 488 möh.
Vi gick på den välmarkerade Kungsleden söderut. Turen från Abisko till Abiskojaure är förhållandevis enkel och har egentligen inga branta stigningar eller nedfarter. Vädret var klarblå himmel, vilket gjorde att vi tog långa pauser i solen. Temperaturen var 3 gr i skuggan och 16 i solen, vilket innebär t-shirtväder.
Dag 2: Topptur från Abiskojaure (kl 11.38-17.38)
Distans: 11,7 km
Tidsåtgång: 2h 58 min effektiv tid. 6h med raster och stopp.
Höjddata: Start på 488 möh, högsta punkt 1 014 möh, ca 675 höjdmeter uppför respektive nedför.
Abiskojaure är kanske inte en optimal utgångspunkt för en topptur, men det är en fin tur att gå upp på fjällsidan mot Boazocohkka. Det enda "problemet" är den inledande björkskogen - uppför är den inte så bökig att ta sig igenom men nedför är det lite besvärligare. Vi fick ha stighudarna på nedvägen igenom björkskogen.
Vi gick rakt upp på bergssidan från den västra sidan av sjön några hundra meter från stugan. Det var alldeles lagom brant för turskidor med stighudar. Efter trädgränsen på 710 möh kan man i princip gå var man vill och väl uppe på 1 000 möh är utsikten suverän bort mot Alesjaure och de mer spetsiga bergen vid Hundalen i Norge.
Nedfärd med turskidor är som bekant inte helt optimalt - knappast stabilt - men eftersom lutningen var rätt behaglig så gick det helt okej att zick-zacka nedför. Och sista biten genom björkskogen hade vi som sagt stighudar för att kunna åka lite mer kontrollerat.
Dag 3: Abiskojaure-Abisko (kl 9.34-16.15)
Omvänd tur mot dag 1. Se data ovan.
Fortsatt strålande sol och en skön tur - som huvudsakligen är nedför - tillbaka till Abisko turiststation.
Dag 4: Abisko-Kårsavagge (kl 11.27-16.03)
Distans: Tyvärr nollställdes GPS:en halvvägs, så distansdata saknas från denna dag.
Tidsåtgång: Effektiv tid saknas. Totalt 4h 35 min inklusive raster och stopp.
Höjddata: Start på 927 möh som också var högsta punkt, ca 200 höjdmeter uppför respektive ca 420 höjdmeter nedför, slut på 710 möh.
Vi tog liften upp på Njulla för att få en skön nedförstur till Kårsavagge. Från liften skråar man på Njulla nedåt - ibland roligt brant och knixigt - till den "ordinarie" leden nere i dalen som sista biten går över sjöarna fram till stugan.
Kårsevagge är en liten STF-stuga med 10 bäddar (sex i ena rummet och fyra i det andra). Den är väldigt spartansk, men desto mysigare.
Dag 5: Kårsavagge-Abisko (kl 10.20-14.46)
Distans: 15,2 km.
Tidsåtgång: 2h 11min effektiv tid. Totalt 4h 26min med raster och stopp.
Höjddata:Start på 710 möh som också var högsta punkt, ca 80 höjdmeter uppför och ca 420 höjdmeter nedför, slut på 380 möh.
Femte dagen med klarblå himmel blev en skön nedförstur. Den inledande sträckan på ca 8 km i dalgången är väldigt vacker och skön åkning. När björkskogen börjar kommer man in på en motionsslinga som är klart brantare och 4km går riktigt fort nedför. Avslutande 3 km fram till Abisko går genom skogen på Kungsleden alternativt på isen på jokken.
Dag 1: Abisko-Abiskojaure (kl 12.30-17.30)
Distans: 15 km
Tidsåtgång: 3h 10 min effektiv tid. 5h med raster och stopp.
Höjddata: Start på 341 möh, högsta punkt 498 möh, ca 240 höjdmeter uppför och ca 140 höjdmeter nedför. Slut på 488 möh.
Vi gick på den välmarkerade Kungsleden söderut. Turen från Abisko till Abiskojaure är förhållandevis enkel och har egentligen inga branta stigningar eller nedfarter. Vädret var klarblå himmel, vilket gjorde att vi tog långa pauser i solen. Temperaturen var 3 gr i skuggan och 16 i solen, vilket innebär t-shirtväder.
Dag 2: Topptur från Abiskojaure (kl 11.38-17.38)
Distans: 11,7 km
Tidsåtgång: 2h 58 min effektiv tid. 6h med raster och stopp.
Höjddata: Start på 488 möh, högsta punkt 1 014 möh, ca 675 höjdmeter uppför respektive nedför.
Abiskojaure är kanske inte en optimal utgångspunkt för en topptur, men det är en fin tur att gå upp på fjällsidan mot Boazocohkka. Det enda "problemet" är den inledande björkskogen - uppför är den inte så bökig att ta sig igenom men nedför är det lite besvärligare. Vi fick ha stighudarna på nedvägen igenom björkskogen.
Vi gick rakt upp på bergssidan från den västra sidan av sjön några hundra meter från stugan. Det var alldeles lagom brant för turskidor med stighudar. Efter trädgränsen på 710 möh kan man i princip gå var man vill och väl uppe på 1 000 möh är utsikten suverän bort mot Alesjaure och de mer spetsiga bergen vid Hundalen i Norge.
Nedfärd med turskidor är som bekant inte helt optimalt - knappast stabilt - men eftersom lutningen var rätt behaglig så gick det helt okej att zick-zacka nedför. Och sista biten genom björkskogen hade vi som sagt stighudar för att kunna åka lite mer kontrollerat.
Dag 3: Abiskojaure-Abisko (kl 9.34-16.15)
Omvänd tur mot dag 1. Se data ovan.
Fortsatt strålande sol och en skön tur - som huvudsakligen är nedför - tillbaka till Abisko turiststation.
Dag 4: Abisko-Kårsavagge (kl 11.27-16.03)
Distans: Tyvärr nollställdes GPS:en halvvägs, så distansdata saknas från denna dag.
Tidsåtgång: Effektiv tid saknas. Totalt 4h 35 min inklusive raster och stopp.
Höjddata: Start på 927 möh som också var högsta punkt, ca 200 höjdmeter uppför respektive ca 420 höjdmeter nedför, slut på 710 möh.
Vi tog liften upp på Njulla för att få en skön nedförstur till Kårsavagge. Från liften skråar man på Njulla nedåt - ibland roligt brant och knixigt - till den "ordinarie" leden nere i dalen som sista biten går över sjöarna fram till stugan.
Kårsevagge är en liten STF-stuga med 10 bäddar (sex i ena rummet och fyra i det andra). Den är väldigt spartansk, men desto mysigare.
Dag 5: Kårsavagge-Abisko (kl 10.20-14.46)
Distans: 15,2 km.
Tidsåtgång: 2h 11min effektiv tid. Totalt 4h 26min med raster och stopp.
Höjddata:Start på 710 möh som också var högsta punkt, ca 80 höjdmeter uppför och ca 420 höjdmeter nedför, slut på 380 möh.
Femte dagen med klarblå himmel blev en skön nedförstur. Den inledande sträckan på ca 8 km i dalgången är väldigt vacker och skön åkning. När björkskogen börjar kommer man in på en motionsslinga som är klart brantare och 4km går riktigt fort nedför. Avslutande 3 km fram till Abisko går genom skogen på Kungsleden alternativt på isen på jokken.
måndag 22 mars 2010
Turskidor i Eklandskapet
Det har varit en helt suverän vinter 2009-2010. Det har varit djup snö och kallt ända från mitten av december.
Lördag 14 mars gick på en dagstur i Eklandskapet i Linköping. Snön var helt perfekt, skare men ändå lite mjuk så att man fick bra fäste. Såklart inte detsamma som att gå på tur i fjällen, men stundtals lika vackert!
Se alla bilder från dagsturen här.
Lördag 14 mars gick på en dagstur i Eklandskapet i Linköping. Snön var helt perfekt, skare men ändå lite mjuk så att man fick bra fäste. Såklart inte detsamma som att gå på tur i fjällen, men stundtals lika vackert!
Se alla bilder från dagsturen här.
torsdag 4 juni 2009
Påsktur för femte året i rad
Bättre sent än aldrig. Dags att dokumentera påskens turskidåkning.
För femte gången i ordningen (Abisko 2005, Jämtland 2006, Vålådalen 2007, Norge 2008) gick vi på en femdagars påsktur. Den här gången i Norge och Jämtland. Det blev på nytt en suverän tur som jag verkligen kan rekommendera.
Alla bilder från turen hittar du här.
Dag 1: Storlien-Storerikvollen
Distans: 29 km (fri terräng)
Tidsåtgång: 5h 30min aktivt. 9h 6min totalt. (Kl 9.27-18.33)
Höjddata: Start på 600 möh. Högsta punkt 844 möh. Avslut på 758 möh.
Det låg överis på sjöarna i Storlien så vi var tvungen att inleda med några extra meter för att komma runt istället för att gå rakt över. Det var riktigt varmt och jag hade fruktansvärt bakhalt (var avundsjuk på Karins vallningsfria turskidor). Det spelade ingen roll hur mycket burkvalla jag smetade på. Tack och lov mötte vi ett par som kunde erbjuda klister.
Det går ingen markerad vinterled mellan Storlien och Storerikvollen, så vi tog av leden efter några kilometer och gick på kompass- och GPS-riktning. Det var helt suveränt att gå i helt orörd terräng. Tyvärr rak motvind men i gengäld strålande sol, åtminstone på slutet (ett kort tag uppkavlade ärmar).
Det blev en lång dag eftersom 29 km är en rejäl etapp, och det går dessutom betydligt långsammare utanför leden.
Dag 2: Storerikvollen-Nedalshytta
Distans: 19,7 km
Tidsåtgång: 3h 49min aktivt. 6h 4min totalt. (Kl 10.00-16.04)
Höjddata: Start 758 möh. Högsta punkt 934 möh. Avslut på 779 möh.
Vinterleden är inledningsvis dragen över sjön ett kort parti. Vi gick dock lite längre på sjön och vek in på leden vid Pilråa.
Hela turen var ganska flack och behaglig. Det var fortfarande varmt, men inga problem med fästet. Snarare tvärtom, det sög fast rejält och stod i princip helt still i nedförsbackarna.
Dag 3: Nedalshytta-Helags
Distans: 25,8 km
Tidsåtgång: 4h 48 min aktivt. 6h 56min totalt.
Höjddata: Start 779 möh. Högsta punkt 1107 möh. Avslut på 1050 möh.
En riktigt fin tur som börjar med 8 km skön stigning upp till Ekorrdörren. Här går man med Sylmassivet till vänster och en annan hög topp direk till höger om sig. Därpå följer 5 km lika skön utförsåkning med perfekt sluttning så att det bara är att stå på och njuta.
Leden tar sedan av i princip rakt söderut och det går hela tiden svagt uppför.
Vi hade stundtals brutalt hård motvind (i byarna 17 m/s), så det blev en tuff sträcka. Sista två kilometerna är dessutom uppför fram till Helags. Det blev alltså på nytt en ganska ansträngande dagsmarsch.
Dag 4: Helags-Vålåstugan
Distans: 23 km
Tidsåtgång: 3h 32min aktivt. 5h 35min totalt. (09.55-15.30)
Höjddata: Start 1050 möh. Högsta punkt 1069 möh. Avslut på 880 möh.
Leden börjar på skoterleden ned mot Ljungddalen och tar sedan av till vänster. Där är leden nästan helt platt och det är fantastiskt vacker vidsträckt utsikt. Det är inga toppar, utan sköna harmoniska vidder.
Turen leder ner till Ljungans raststuga där vi tog lunch. Direkt efter stugan går det så där skönt lagom uppför till turens högsta punkt. Sedan nedför igen hela vägen fram till 2km före stugan. Vålåstugan ligger uppe på en höjd, men det är inga problem att skida upp.
Vålåstugan är riktigt hemtrevlig och är speciell när det gäller att hämta vatten. Se film här.
Dag 5: Vålåstugan-Vålådalen
Distans: 20,5 km.
Tidsåtgång: 3h 19min aktivt. 5h 6min totalt. (Kl 09.19-14.25)
Höjddata: Start 880 möh (även högsta punkt). Avslut på 588 möh.
En nedförstur hela vägen i strålande sol och vindstilla. Med andra ord en rätt skön och snabb avslutning.
Bitvis var det riktigt dåligt med snö och vi fick bära skidorna vissa partier uppe på kalfjället och nere vid Vålådalen.
Sista milen går leden i skogen och det är riktigt knixigt och brant. Det liknade faktiskt mer en crossbana än en led för turskidor. Det här är helt klart en tur som är lättare att gå uppför än nedför.
För femte gången i ordningen (Abisko 2005, Jämtland 2006, Vålådalen 2007, Norge 2008) gick vi på en femdagars påsktur. Den här gången i Norge och Jämtland. Det blev på nytt en suverän tur som jag verkligen kan rekommendera.
Alla bilder från turen hittar du här.
Dag 1: Storlien-Storerikvollen
Distans: 29 km (fri terräng)
Tidsåtgång: 5h 30min aktivt. 9h 6min totalt. (Kl 9.27-18.33)
Höjddata: Start på 600 möh. Högsta punkt 844 möh. Avslut på 758 möh.
Det låg överis på sjöarna i Storlien så vi var tvungen att inleda med några extra meter för att komma runt istället för att gå rakt över. Det var riktigt varmt och jag hade fruktansvärt bakhalt (var avundsjuk på Karins vallningsfria turskidor). Det spelade ingen roll hur mycket burkvalla jag smetade på. Tack och lov mötte vi ett par som kunde erbjuda klister.
Det går ingen markerad vinterled mellan Storlien och Storerikvollen, så vi tog av leden efter några kilometer och gick på kompass- och GPS-riktning. Det var helt suveränt att gå i helt orörd terräng. Tyvärr rak motvind men i gengäld strålande sol, åtminstone på slutet (ett kort tag uppkavlade ärmar).
Det blev en lång dag eftersom 29 km är en rejäl etapp, och det går dessutom betydligt långsammare utanför leden.
Dag 2: Storerikvollen-Nedalshytta
Distans: 19,7 km
Tidsåtgång: 3h 49min aktivt. 6h 4min totalt. (Kl 10.00-16.04)
Höjddata: Start 758 möh. Högsta punkt 934 möh. Avslut på 779 möh.
Vinterleden är inledningsvis dragen över sjön ett kort parti. Vi gick dock lite längre på sjön och vek in på leden vid Pilråa.
Hela turen var ganska flack och behaglig. Det var fortfarande varmt, men inga problem med fästet. Snarare tvärtom, det sög fast rejält och stod i princip helt still i nedförsbackarna.
Dag 3: Nedalshytta-Helags
Distans: 25,8 km
Tidsåtgång: 4h 48 min aktivt. 6h 56min totalt.
Höjddata: Start 779 möh. Högsta punkt 1107 möh. Avslut på 1050 möh.
En riktigt fin tur som börjar med 8 km skön stigning upp till Ekorrdörren. Här går man med Sylmassivet till vänster och en annan hög topp direk till höger om sig. Därpå följer 5 km lika skön utförsåkning med perfekt sluttning så att det bara är att stå på och njuta.
Leden tar sedan av i princip rakt söderut och det går hela tiden svagt uppför.
Vi hade stundtals brutalt hård motvind (i byarna 17 m/s), så det blev en tuff sträcka. Sista två kilometerna är dessutom uppför fram till Helags. Det blev alltså på nytt en ganska ansträngande dagsmarsch.
Dag 4: Helags-Vålåstugan
Distans: 23 km
Tidsåtgång: 3h 32min aktivt. 5h 35min totalt. (09.55-15.30)
Höjddata: Start 1050 möh. Högsta punkt 1069 möh. Avslut på 880 möh.
Leden börjar på skoterleden ned mot Ljungddalen och tar sedan av till vänster. Där är leden nästan helt platt och det är fantastiskt vacker vidsträckt utsikt. Det är inga toppar, utan sköna harmoniska vidder.
Turen leder ner till Ljungans raststuga där vi tog lunch. Direkt efter stugan går det så där skönt lagom uppför till turens högsta punkt. Sedan nedför igen hela vägen fram till 2km före stugan. Vålåstugan ligger uppe på en höjd, men det är inga problem att skida upp.
Vålåstugan är riktigt hemtrevlig och är speciell när det gäller att hämta vatten. Se film här.
Dag 5: Vålåstugan-Vålådalen
Distans: 20,5 km.
Tidsåtgång: 3h 19min aktivt. 5h 6min totalt. (Kl 09.19-14.25)
Höjddata: Start 880 möh (även högsta punkt). Avslut på 588 möh.
En nedförstur hela vägen i strålande sol och vindstilla. Med andra ord en rätt skön och snabb avslutning.
Bitvis var det riktigt dåligt med snö och vi fick bära skidorna vissa partier uppe på kalfjället och nere vid Vålådalen.
Sista milen går leden i skogen och det är riktigt knixigt och brant. Det liknade faktiskt mer en crossbana än en led för turskidor. Det här är helt klart en tur som är lättare att gå uppför än nedför.
fredag 29 augusti 2008
På tur i Norge
Att gå på tur i Norge är en riktig klassiker. Var och varannan norrman går man ur huse på långhelger och går mellan hytter.Till fots på sommaren och med skidor på vintern.
Allmän info
Leder och fjällstugor för övernattning finns lite varstans i Norge, ofta ganska lättillgängligt, åtminstone med bil, men tänk på att det tar lång tid att köra bil i Norge. Hastighetsbegränsningen är oftast 80 km/h och vägarna smala och kurviga. Och fortkörningsböterna är på ofantliga belopp.
Förslag på områden och specifika turer
Joutenheimen och Trollheimen är två suveräna områden både på sommaren och vintern. Hardangervidda likaså.
Sajten http://www.tilltopps.com/ är en bra utgångspunkt för planeringen. Sajten har inte uppdaterats på ett par år, men lederna har å andra sidan inte flyttat på sig. Du hittar också väldigt bra info på http://www.turistforeningen.no/.
Allmän info
Leder och fjällstugor för övernattning finns lite varstans i Norge, ofta ganska lättillgängligt, åtminstone med bil, men tänk på att det tar lång tid att köra bil i Norge. Hastighetsbegränsningen är oftast 80 km/h och vägarna smala och kurviga. Och fortkörningsböterna är på ofantliga belopp.
Förslag på områden och specifika turer
Joutenheimen och Trollheimen är två suveräna områden både på sommaren och vintern. Hardangervidda likaså.
Sajten http://www.tilltopps.com/ är en bra utgångspunkt för planeringen. Sajten har inte uppdaterats på ett par år, men lederna har å andra sidan inte flyttat på sig. Du hittar också väldigt bra info på http://www.turistforeningen.no/.
Lofoten är en helt unik plats på jorden. Läs all info här.
Här följer en lista på turer som jag kan rekommendera:
Vintertur: Fantastisk tur med start i Storlien.
Sommarturer: Besseggen en riktig klassiker, Trekanten i Trollheimen är en schysst tredagarstur, Trolltunga är en fantastisk dagstur (som kan förlängas).
Karta
Kan du köpa på en välsorterad bokhandel i Sverige och på alla hytter i Norge.
DNT-nyckel
För att komma in i obemannade hytter krävs det att du har DNT:s (Den Norske Turistföreningen) standardnyckel. Som medlem i Svenska Turistföreningen betalar du 100 kr i pant för nyckeln och får behålla den hur länge du vill. Nyckeln passar till alla DNT-stugor i Norge. Du får nyckeln hemskickad till dig i ett kuvert med ett inbetalningskort. Läs mer här. Du kan alltid mejla info@turistforeningen.no så får du hjälp.
Norska hytter
Du kan inte boka plats i fjällstugorna. Alla får övernatta. Om du kommer sent och sängplatserna är slut finns det madrassplatser på golvet.
Normalt sett är de större hytterna bemannade (betjänt) under påskveckan och på sommaren, i övrigt är de obemannade (självbetjänt). När stugan är bemannad finns det ingen möjlighet att laga sin egen mat, utan du "måste" köpa helpension med enklare men rejäl 3-rätters middag (kl 18 eller 19), sängplats i flerbäddsrum, frukost och lunchpaket för 590 Nkr per person.
När stugorna är obemannade (självbetjänt) kan du laga mat inomhus och det finns rejäla matförråd med all tänkbar mat. Du tar vad du önskar och betalar efteråt via ett inbetalningskort. Det finns alltså ingen anledning att bära med sig mat. Notera dock att ett fåtal stugor anges som obetjänt och då saknas matförråd.
Du kan betala med kort i alla hytter. I själv- och obetjänta hytter sätter du in pengar i efterhand för boendet och eventuell mat som du har tagit.
Terräng och gångtider
Norge är fantastiskt vackert. Fjordarna och de branta bergen skapar ett landskap som ibland till och med slår Nya Zealand på fingrarna.Tänk dock på att nästan all växtlighet försvinner omkring 1100-1200 meters höjd. Det som återstår då är stenskrovel. Det är alltså inte nödvändigtvis vackrare på hög höjd i Norge, man kan med fördel välja leder på 800-1000 m höjd för att inte bara få grå och svart sten. På vintern när allt är snötäckt och vackert är höjden såklart inget problem.
Det är stundtals ganska tuffa leder. Norrmännen är hurtiga och räds varken riktigt branta och riktigt långa dagsturer. Alla tider som anges på kartor och i turbeskrivningar är effektiv gångtid och räkna med att du behöver den angivna tiden, om inte mer. Plus pauser.
God tur!
Karta
Kan du köpa på en välsorterad bokhandel i Sverige och på alla hytter i Norge.
DNT-nyckel
För att komma in i obemannade hytter krävs det att du har DNT:s (Den Norske Turistföreningen) standardnyckel. Som medlem i Svenska Turistföreningen betalar du 100 kr i pant för nyckeln och får behålla den hur länge du vill. Nyckeln passar till alla DNT-stugor i Norge. Du får nyckeln hemskickad till dig i ett kuvert med ett inbetalningskort. Läs mer här. Du kan alltid mejla info@turistforeningen.no så får du hjälp.
Norska hytter
Du kan inte boka plats i fjällstugorna. Alla får övernatta. Om du kommer sent och sängplatserna är slut finns det madrassplatser på golvet.
Normalt sett är de större hytterna bemannade (betjänt) under påskveckan och på sommaren, i övrigt är de obemannade (självbetjänt). När stugan är bemannad finns det ingen möjlighet att laga sin egen mat, utan du "måste" köpa helpension med enklare men rejäl 3-rätters middag (kl 18 eller 19), sängplats i flerbäddsrum, frukost och lunchpaket för 590 Nkr per person.
När stugorna är obemannade (självbetjänt) kan du laga mat inomhus och det finns rejäla matförråd med all tänkbar mat. Du tar vad du önskar och betalar efteråt via ett inbetalningskort. Det finns alltså ingen anledning att bära med sig mat. Notera dock att ett fåtal stugor anges som obetjänt och då saknas matförråd.
Du kan betala med kort i alla hytter. I själv- och obetjänta hytter sätter du in pengar i efterhand för boendet och eventuell mat som du har tagit.
Terräng och gångtider
Norge är fantastiskt vackert. Fjordarna och de branta bergen skapar ett landskap som ibland till och med slår Nya Zealand på fingrarna.Tänk dock på att nästan all växtlighet försvinner omkring 1100-1200 meters höjd. Det som återstår då är stenskrovel. Det är alltså inte nödvändigtvis vackrare på hög höjd i Norge, man kan med fördel välja leder på 800-1000 m höjd för att inte bara få grå och svart sten. På vintern när allt är snötäckt och vackert är höjden såklart inget problem.
Det är stundtals ganska tuffa leder. Norrmännen är hurtiga och räds varken riktigt branta och riktigt långa dagsturer. Alla tider som anges på kartor och i turbeskrivningar är effektiv gångtid och räkna med att du behöver den angivna tiden, om inte mer. Plus pauser.
God tur!
måndag 21 april 2008
Jämtlandstriangeln tre år senare
Är tillbaka i Linköping igen efter att ha gått Jämtlandstriangeln i helgen. Det är en förhållandevis enkel tur mellan fjällstationerna Storulvån, Sylarna och Blåhammaren.
Bilder från turen finns på Flickr.
Samma sträcka var min första fjälltur på skidor och man kan lugnt säga att det har hänt en hel del på tre år:
Bilder från turen finns på Flickr.
Samma sträcka var min första fjälltur på skidor och man kan lugnt säga att det har hänt en hel del på tre år:
- Turen kändes väldigt mycket kortare den här gången. Skid- och utrustningsvana gör sitt till.
- Man kan numera köpa frukostbuffé på Sylarna.
- Storulvån har växt ännu mer och har till och med surfskärmar. Känns lite märkligt även för en tekniknörd att komma åt sin blogg på Storulvån - men det är bara att gilla läget. Beläggningen på Storulvån har ökat med 700% på några år (källa taxichauffören).
Annat var också sig helt likt:
- Maten på Blåhammaren är fortfarande helt suverän.
- Vädret i april kan vara helt underbart (strålande sol)
- Det är ändå en lång och skönt kuperad tur (18 km) mellan Sylarna och Blåhammaren.
Och precis som Klas skriver i kommentaren. Dogge Doggelito hängde på Storulvån (fjällfestivalen). Bild från soundcheck på Flickr. Jag pratade (såklart) med Dogge dagen efter hans konsert och han var nöjd. Men han skulle inte ut och åka skidor. "Nej, nej, jag ska flyga hem".
onsdag 16 april 2008
Inget är bättre än turskidåkning i Norge
Hoppar alldeles snart på nattåget upp till Storulvån för att gå den klassiska jämtlandstriangeln (Storulvån-Sylarna-Blåhammaren-Storulvån).Det får mig att tänka tillbaka på vår suveräna tur i Norge i påskas. Se bilder på min Flickr-sajt!
Med hjälp av Norska turistföreningens sajt komponerade jag ihop följande femdagarstur (alla tider är inklusive pauser och sträckan är leden vintertid):
Storlien-Björneggen
18 kilometer. 6 timmar 13 minuter (10:12-16:25)
Björneggen är obemannad året runt.
Nattåg upp till Storlien (Sverige) och sedan på med skidorna direkt vid tågstationen.
Turen är ganska kuperad och går på kalfjället inledningsvis fram till Klukstugan (en raststuga) och sedan ner till Björndalen. Därefter går man i skogen fram till Björneggen.
Björneggen-Schulzhyttan
18 kilometer. 7 timmar 38 minuter (08:26-16:04)
Schulzhyttan är bemannad kring påsk.
En kuperad och fantastiskt vacker tur på kalfjället. Kan nog vara tuff om det blåser eftersom det är öppen terräng i princip hela vägen, men i gengäld enorma vyer hela turen.
Schulzhyttan-Ramsjöhyttan
13 kilometer. 4 timmar 26 minuter (09:11-13:37)
Ramsjöhyttan är obemannad året runt.
Turens vackraste del. Inledningsvis en stigning upp ur dalen där Schulzhyttan ligger. Därefter går leden rakt igenom ett pass som efter ett tag viker av mot Ramsjöhyttan. Sista biten är en suverän utförsåkning som är tillräckligt flack för att man ska ha full kontroll på turskidorna och en stor ryggsäck. Ramsjöhyttan ligger otroligt vacker belägen bland flera berg som är lämpade för toppturer.
Ramsjöhyttan-Storerikvollen
15 kilometer. 4 timmar 26 minuter (10:31-14:57)
Storerikvollen är bemannad kring påsk.
En enkel tur mestadels på platten men totalt sett något uppför. Den här delen är inte lika spekatulär som de två tidigare dagarna, men Storerikvollen ligger fantastiskt vackert belägen med utsikt mot Sylmassivet.
Storerikvollen-Storulvån
23 kilometer (om man genar) 5 timmar 6 minuter (07:58-13:04)
Storulvån är bemannad. Från Storulvån tar du dig vidare med taxi till Enafors tågstation.
En fin tur som först leder mot Blåhammaren. Ganska snart efter raststugan går det bra att lämna leden och gena till Storulvån. Du kommer då fram ungefär vid Ulvåtjärnsstugan och har då bara några kilometers utförsåkning kvar till Storulvån.
Viktigt att tänka på:
För att komma in i de norska DNT-stugorna krävs det att du beställer en nyckel från norska turistföreningen. Som medlem i Svenska Turistföreningen betalar du 100 kr i pant för nyckeln och får behålla den hur länge du vill. Nyckeln passar till alla DNT-stugor i Norge. Du får nyckeln hemskickad till dig i ett kuvert med ett inbetalningskort.
Läs mer på den här sidan om hur du beställer en nyckel. Du kan alltid mejla info@turistforeningen.no så får du hjälp.
Proviantförrådet i de obemannade norska fjällstugorna är helt suveräna. Det är stora rum med mat som du köper genom att i efterhand sätta in pengar till DNT. På samma sätt betalar du för boendet.
I de bemannade stugorna kan du inte laga egen mat, utan köper helpension som inkluderar middag (tre-rätters), frukost och lunchpaket. Du kan betala med kort i alla bemannade stugor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
