Sen och blåsig skridskopremiär 2010

Video! Skridskopremiär 2010
Originally uploaded by Jörgen Bengtsson

All snö (se bilder här) har gjort att det har varit svårt att hitta skridskois den här säsongen, trots att det har varit minusgrader varje dag sedan 24 november.

Idag blev det äntligen premiär och vi fick fantastisk is på Vättern utanför Varamoviken. Tyvärr blåste det rejäl västanvind så tillsammans med tio minusgrader blev det rejält kallt.

Peter, jag och Morgan startade vid Råssnäs udde (vid Vattenverket och Korpens lägergård) och kunde sedan åka på perfekt slät kärnis norrut utmed Varamoviken och sedan västerut till Sandön. Därifrån fortsatte vi till udden L. Hals för att sedan vända tillbaka och njuta av medvinden.

Se hela färdspåret (25 km). Se alla bilder här. Se Peter Dahléns två filmer här och här.

Obegränsat med mtb-spår på Omberg

Visa Omberg runt (mtb) på en större karta
Ihelgen var vi vid Omberg och hade med oss cyklarna utan att veta särskilt mycket om mtb-möjligheterna. Det visade sig att Omberg är helt suveränt för mountainbike!

Det finns fantastiskt vackra asfaltsvägar (små och enkelriktade) precis utmed Vättern, grusvägar uppe på och runt berget och framförallt stigar (bland annat Östgötaleden). Det är dessutom skönt kuperat och riktigt brant på sina ställen.

Vi blandade asfalt, grus och stig och körde slingan ovan på 27,5 km. Det går att cykla ännu mer stig på Östgötaleden och säkert få ihop 40-50 km bara stig i en rundslinga, men det kan vara värt att även cykla lite asfalt och grusvägar för att kunna njuta av utsikten. Det är exempelvis otroligt vackert vid "Storpissans naturreservat" (bara namnet gör ju att man vill vara där...).

Vi klarade oss bra med kartan som finns i turistbroschyren "Ekopark Omberg". Den finns att hämta vid Stocklycke vandrarhem, vid Ekoparkscenter (Naturum) eller på Ombergs turisthotell (som för övrigt serverar fantastisk mat och är listade av White Guide 2010).

Blöt tur upp till Trollfjordsstugan

Vandring från Trollfjorden upp till Trollfjordsstugan. Cirka 1,45h effektiv tid (2h total tid). 2km enligt ledmarkeringen och 400 höjdmeter. Samma väg tillbaka (och ungefär samma tider).

Se alla bilder här.

Vår andra vandringstur på Lofoten var tänkt att bli en enkel och behaglig söndagstur. Med facit i hand blev det inte riktigt så - det blev snarare en "misärtur".

Vi tog turbåten (400 NOK per person) från Svolvaer som normalt sett bara går in i Trollfjorden och vänder tillbaka - men om man säger till kan man bli avsläppt längst in i fjorden där vandringsleden upp till DNT-stugan börjar.

Vi gick av båten och följde leden som börjar vid kraftstationen och följer vattenledningsröret (ett tips är att gå delar av sträckan uppe på röret - se bild). När röret viker av brant uppåt tar leden av till höger och går in i ett rejält blött parti med massor av ormbunkar. Därefter följer ett stökigt parti med stora stenblock innan sista stigningen upp till stugan, som ligger fantastiskt vackert omgiven av berg och precis vid en sjö. Det är en DNT-stuga med åtta sängplatser och en suveränt fin vedeldad bastu.

Det var efter nedstigningen samma väg som problemen började. Vi hade fått uppgiften att första turbåten skulle komma in i Trollfjorden kl 11.00, så vi var nere vid bryggan i god tid kl 10.30. Det kom dock ingen båt - och inte kl 13 eller 15 heller som var nästa hålltider. Det var alltför höga vågor ute på öppna havet utanför fjorden för att båtarna skulle kunna gå - men det visste inte vi även om vi misstänkte det. Området inne vid Trollfjorden saknar helt mobiltäckning, så vi fick vackert vänta vid bryggan utan mat och utan möjlighet att få skydd mot hällregnet.

Det som störde oss mest förutom kylan och regnet var att flera båtar kom in i fjorden, men vände en bit bort från bryggan trots att vi signalerade och visslade att vi sökte kontakt.

Vi hade såklart planer på att gå tillbaka upp till stugan, men väntade ytterligare en timme och kl 16.00 - efter sex timmars väntade och tre båtar som hade vänt - kom Hurtigrutens safaribåt hela vägen till bryggan och gav oss skjuts tillbaka.

Erfarenheten är att det kan vara snabba väderomslag på Lofoten och det är alltid läge att ta med sig extra mat ifall man "fastnar" en dag eller två på en plats. Tänk också på att handla i god tid. Vi hade tänkt köpa extra mat innan vi klev på båten i Svolvaer, men på söndagar är i princip allt stängt i Norge.

Läs generell info om vandring och Lofoten.

Sköna mtb-slingor i Mjölby

Visa Mjölby mtb-slinga på en större karta
I söndags testade vi för första gången Mjölby CK:s mountainbikeslingor vid Vifolkavallen.Vi hade höga förväntningar i och med att Mjölbybikens banor var så bra, och vi behövde inte bli missnöjda.

Det finns två banor - båda perfekt utmärkta - en som är 10 km och en som är 5 km. Båda slingorna startar precis bakom hockeyhallen och det är tydligt skyltat från parkeringen. 5 km-slingan är egentligen ingen egen slinga, utan halva sträckan av 10 km-banan.

5:an är väldigt lättcyklad och snabb (och bara 4,2 km enligt min GPS, men det kan vara mätfel). Den extra delen på 10:an som går rakt söderut och vänder tillbaka precis bredvid är betydligt mer teknisk, men fortfarande inte särskilt stökig. Båda slingorna är torra även när det är ganska blött i skogen.

Topptur till Småtindan - långt ifrån anspråkslös

Cirka 4h effektiv tid (vi nyttjade 6,5h inklusive pauser med lunch och fotografering, start kl 11.14 och avslut kl 17.45). Toppen ligger på 662 möh (start i princip på havsnivå), totalt förbrukar vandringen 1150 höjdmeter.

Se alla bilder från vandringen här.

Småtindan, som är en topp precis söder om Kabelvåg i Lofoten, har ett anspråkslöst namn men vandringen upp till toppen kräver helt klart en del energi. Utsikten blir snabbt helt fantastisk och från toppen har man 360 graders vy ut över Lofoten, fjordarna och haven runtomkring.

För att hitta till starten av vandringen, ta av E10 höger strax söder om Kabelvåg vid en skylt för pistolskyttebana. Parkera bilen vid bommen på vänster hand och börja vandringen på grusvägen bakom bommen fram till Storkongsvatnet.

Framme vid sjön går stigen upp vänster vid en skylt. Följ sedan stigen upp mot bergen, den går rakt upp för att sedan (ungefär halvvägs), vika av mot höger och över en bäck där man kan fylla vatten. Gå sedan upp på kammen och till sist den branta sista biten upp mot Småtindans två toppar. Den högra är något högre än den vänstra. Vägen ner är samma som upp.

Läs även generell info om Lofoten och vandringsmöjligheter.

Ny magisk plats: Lofoten

Jag har tidigare bloggat om Galapagos som en magisk plats på jorden. Jag vill påstå att även Lofoten i Norge kvalar in på den benämningen. Naturupplevelsen på Lofoten är fantastisk. Du hittar fjordar, berg, stränder och en fiskekultur som fascinerar enormt.

Lofoten är en suverän plats för outdoor-aktiviteter och fotografering.

Vad beträffar fotografering, är det (såklart) landskapsfotografering som det handlar om. I mitt tycke blev landskapet allt vackrare ju längre söderut vi kom, men det är såklart en smaksak. Att besöka Reine och Henningsvaer är hur som helst ett måste. Se alla mina bilder från Lofoten.

Nedan följer info om vandring, klättring och kajak.

Vandring
Lofoten erbjuder fantastiska vandringsmöjligheter. Det finns i princip obegränsat med möjligheter för både toppturer och ”vanliga” vandringsturer, bland annat flera till olika kritvita stränder på västsidan. Den högsta toppen på Lofoten är ”bara” drygt 900 möh, men flera toppar är ändå rejält utmanande. Rekommenderad karta är "Turkart 1:100 000, Lofoten" och kostar 149 NOK, där många av lederna är utmärkta. En sammanställning med vandringsförslag finns på DNT:s sajt om Lofoten.

På Lofoten finns det flera DNT-stugor öppna för övernattning. För att komma in i stugorna måste du ha DNT:s standardnyckel (länk till mer om Norges vandringsstugor och DNT-nyckeln).

Tänk på att det generellt sett är väldigt blött och lerigt var du än vandrar på Lofoten. Rejäla och höga kängor är därför att föredra.

Läs mer om specifika vandringar:
Topptur till Småtindan
Blöt tur upp till Trollfjordsstugan

Klättring
Även klättringen är fantastisk på Lofoten. Du kan såklart klättra lite var som, det finns fortfarande flera förstabestigningar kvar att göra, men de flesta klättrare håller till omkring Henningsvaer och Calle (strax söder om Kabelsvåg). Räkna inte med att kunna sätta topprep, utan det är traditionell klättring (trad) som gäller. Vid Henningsvaer och Calle finns dessutom två naturcampingar som är fyllda med klättrare. Campingarna är enkla men gratis och har utedass och dricksvatten. Det finns en riktigt bra förare över Lofoten, länk till bokbeskrivning och webbshop.

Kajak
Kajak börjar bli riktigt populärt på Lofoten, och det är inte så konstigt. Det är sannolikt en av världens mest spektakulära platser för paddling. Men det är samtidigt väldigt förrädiskt och man bör definitivt ha erfarenhet av säkrare och enklare paddling innan man ger sig ut.

Tidvattenströmmarna är enormt starka (vattnet strömmar i hastigheter upp till 15 km/h vid sydspetsen – du har inte en chans att paddla mot sådana strömmar utan dras bara med ut till havs). Allra starkast är strömmarna i de fjordar där vattnet flödar rakt igenom Lofoten.

Dessutom får du vara beredd på hård vind. Läs mer om vinden i blogginlägget om vår specifika kajaktur (kommer snart). Vattentemperaturen är cirka 12 grader, så du bör paddla i torrdräkt, vilket samtliga uthyrare jag var i kontakt med kunde tillhandahålla.

Det går att paddla runt hela södra Lofoten, men det är inget jag själv har provat. Enligt uppgift tar det fem-sju dagar men är naturligtvis väldigt väderkänsligt och krävande.

Följande ställen hyr ut kajaker och annan utrustning:
XXL Kajak (Henningsvaer): +47 916 55 500
Lofoten Aktiv (Kabelsvåg): +47 992 31 100 mejladress: post@lofoten-aktiv.no
Nusfjord kajak (Nusfjord): +47 900 35 324
Reine adventure (Reine): +47 93 21 45 96 mejladress: post@reineadventure.no
Lofoten outdoor (Reine): +47 930 69 207

Se alla mina bilder från vår paddling i Lofoten.

Resa till Lofoten
Det vanligaste sättet att ta sig till Lofoten är sannolikt bil till Bodö och därifrån färja till Svolvaer. Ett annat smart sätt som vi gjorde var att ta nattåget till Riksgränsen och där hyra bil av Hertz (Kiruna-kontoret kör upp bilar som kan hämtas vid Riksgränsen). Det går bussar på Lofoten, men bil är att föredra.

Boende
Det campingar i princip överallt (se info om två gratis naturcampingar under avsnittet klättring ovan) och även vandrarhem, B&B och hotell. Dessutom finns det överallt Rorbuer, som är traditionella fiskestugor som numera hyrs ut till turister.

Känslan och vinden fick styra i S:t Anna

Kajak i S:t Anna 10-11 juli
Originally uploaded by Jörgen Bengtsson

Paddeldata: 27 km, två dagar (en övernattning).
Se färdspår här och alla bilder här.
Tänk att det alltid är lika fantastiskt att paddla i S:t Annas skärgård. Det här var femte turen sedan den här bloggen startade och det lär bli fler S:t Anna-rapporter.

Som så många gånger förr utgick vi från Tyrislöt och lät sedan ögat, känslan och vinden styra färdspåret. Det blåste rejält (8,5 m/s enligt yr.no) från söder så vi gick ganska snart in mellan Missjö och Lökö för att få medvind.

Än mer norrut träffade vi på ekipaget på bilden som verkligen såg till att utnyttja vinden. Själva vek vi av mot Entose för att sedan sova på den mindre ön precis söder om Östra Brandskär.

Solnedgången på kvällen var magisk. Se bilder här.

På söndagen hade vinden mojnat och vi lät ögat styra mot alla småskär, vilket var fortsatt nordost till Gjusklabb och vidare mot Lilla Gråskär där det är fantastiska skär och ut till Inre Båden (fågelskyddsområde endast 1/4-10/7). Därifrån vände vi och gick till Arvskär för en fikapaus och sedan söder ut förbi St Tallskär och ner mot Norra Viskär för att sedan vika av nästan rakt västerut tillbaka till Tyrislöt.

Slackline Big Night

Video! Slackline Big Night
Originally uploaded by Jörgen Bengtsson

Slackline Big Night blev precis den succé som vi hade förutsatt. Fyra linor (plus Vallin) och fjorton personer fanns på plats i Konsert&Kongress-parken i Linköping för att njuta av slackline walking.

Pricken över i:et var Martins långlina som han dessutom satte riktigt högt. Det blev minst sagt spektakulärt!

Alla bilder och videos från eventet hittar du här:
Slackline Big Night på Flickr.

Ny kajakuthyrning vid Eköns camping

Ostkustenkajak har inför i år öppnat kajakuthyrning vid Kustcamp Ekön. Uthyrningen är fristående campingen och drivs av Christian Swanson, som till vardags jobbar på Stadiums huvudkontor i Norrköping och initiativtagare till att Stadium sedan några år tillbaka säljer kajaker.

Utrustningen som Ostkustenkajak hyr ut är därför Everest-kajaker, vilket numera betyder produktion av Tahe Marine, så det är trevliga kajaker. Dessutom kan du räkna med att få bra prylar med dig ut på turen. "Swasse" har stort intresse i tillbehör, så som flottörer, räddningslinor etc.

Ostkustenkajak kommer att ha 15 glasfiberkajaker och en drös med plastkajaker för uthyrning.

Ingen nybörjartur från Fyrudden till Häradsskär

I helgen som gick lade vi kajakerna vid Eköns camping (KustCamp Ekön) för att paddla ut till Häradsskär.

Häradsskär är en gammal lotsö som ligger som sista utpost i den här delen av Gryts skärgård. Söder och öster om är det helt öppet. Ön har flera riktmärken, Sveriges näst äldsta järnfyr, en mast och en lotsvaktarstuga.

Det är en riktigt fin kajaktur - men räkna med många öppna partier. Fågelvägen är det bara 8,5 km från campingen rakt ut till Häradsskär, men det är inte särskilt inbjudande paddling. Om man istället går via bandet av öar blir det drygt en mil, så räkna med 1,5h effektiv padddling.

Eftersom det blåste ganska rejäl sydanvind när vi var ute gick vi norr om Flisön, över till Barnsö och Sandö och sedan vidare in i den skyddade vackra "lagunen" söder om Längholmen. Sedan över fjärden till Änghäret och ner till Häradsskär.

Se karta för GPS-punkter.

På söndagen hade vinden mojnat men vågorna var ännu större - så vi fick bra surf på utsidan av Häradsskär och på flera av de öppna passagerna!

Skön solopaddling

Testade att paddla ensam i skärgården med övernattning förra helgen - och fick äntligen 2010 års skärgårdspremiär.

Jag utgick från Tyrislöt på fredagskvällen och paddlade direkt ut till Kupa Klint (ca 50 minuters paddling) för nattläger. På lördagen kryssade jag runt nordost om Kupa Klint bland suveräna kajakskär.

Total paddelsträcka 19 km, så inget långpass på något sätt, men väldigt skön paddling.

Regnig kajakpremiär 2010

Det blev sen kajakpremiär iår (12-13 maj - kristihimmelsfärd) eftersom det hittills har varit ganska kallt i april/maj.

Vi paddlade i Båven och lade i vid Sibro kl 17.50 på onsdag eftermiddag och paddlade ut till Vibyholm slott och tältade i regnet på ön precis bredvid.

Torsdagen var ännu blötare och det hällregnade vid lunchtid så vi valde att paddla tillbaka till bilen istället för att fortsätta en dag till.

Se färdspår för turen samt start- och tältplats här.

Fantastisk mtb-bana på Mjölbybiken

Visa Mjölbybiken på en större karta
Cyklade Mjölbybiken idag vid Vifolkavallen. Arrangör var Mjölby CK. Banan var helt suverän, så det var två fantastiska tävlingsvarv. Tyvärr är den här bansträckningen inte permanent markerad, men den borde gå att hitta eftersom man följde breda fina stigar. Den 7 km långa slingan var i princip enbart stigar, bara några hundra meter var grus- och asfaltsväg.
Ett kort parti på bara ca 500 m var knixigt och tekniskt i övrigt var det uppförsbackarna som var påfallande. Sträckningen måste vara en av de mest kuperade platserna på Östgötaslätten..!

Garmin Forerunner 305 är helt suverän!

För någon månad sedan köpte jag träningsklockan Garmin Forerunner 305 - och det kanske är mitt bästa prylköp någonsin!

Jag har använt den vid löpning och mountainbike - och det känns som om den har allt man behöver. Den inbyggda GPS:en hittar satelliterna snabbt och är framförallt väldigt noggran, pulsbandet vad man förväntar sig och själva klockan är smidig att lära sig och använda. Priset 1 999 kr känns lågt för den funktionalitet man får.

Om man läser recensioner på nätet får GF 305 överlag positiva omdömen men i princip alla sågar det medföljande programmet där man kan samla sin träningsdata. Istället rekommenderas gratisprogrammet SportsTracks - som jag tycker fyller alla behov på uppföljning. Det går även utmärkt att exportera ut GPS-spåret som GPX-fil och till exempel importera det till Google maps. Se exempel här.

MTB-premiär 2010 på torr bana

MTB-premiären 2010 blev 11 april, dvs bara en vecka senare än 2009, trots att det har varit så mycket snö i år.

Precis som ifjol premiärcyklade vi i Eklandskapet, stack iväg en bit på Rosenkällavägen söderut, för att sedan cykla tillbaka till Mera Lera-spåret. Banan var överraskande torr och fin - och såklart precis lika knixig och teknisk som ifjol.

Nytt för iår (eller?) är att det finns en blå kort uppvärmningsslinga. Den är riktigt skön att starta med innan man tar den gula eller röda.

Totalt cyklade vi (Johan, Martin och Lotta) 29,75 km (1h 46 min).

Produkttest av ryggsäcken Fjällräven C2C

Vi köpte en ny ryggsäck till årets påsktur för att slippa ha den tunga gamla 60l-säcken som jag köpte 2001 inför den långa backpacker-turen.

Valet föll på Fjällräven C2C 50 l som väger 1 770 gram. Väskan är genomgående bra och passar bra för turer mellan stugor när man inte behöver bära tält, kök och annat skrymmande. Den är perfekt avskalad med få remmar och annat jox, som mest bara är störande när man går på tur.

Det jag dock saknar är ett bottenfack. C2C har bara ett enda stort huvudfack (plus två mindre lättåtkomliga sidofack för snacks och vattenflaska och ett litet fack i topplocket) och det blir ganska rörigt att ha alla prylar i samma fack. Det är smidigt att kunna dela upp packningen och exempelvis ha alla sovprytlar i bottenfacket. Det är ju prylar som man dessutom packar sist, men som inte ska användas förrän man är framme igen. Med ett fack hamnar dessa prytlar överst om man inte river upp allt igen på morgonen.

Ett klart plus är de två dragkedjsfickorna på bärbältet. Perfekt för kamera, solglasögon eller annat man vill ha lättåtkomligt!

Skön och lite annorlunda påsktur

Efter fem år var vi tillbaka i Abisko där påskturerna en gång började. Sjätte påskturen på skidor blev iår lite annorlunda, dels i och med att Johan och Lina var med och dels för att vi inte gjorde en loop utan istället gjorde en topptur och gick tillbaka och "mellanlandade" i Abisko.

Dag 1: Abisko-Abiskojaure (kl 12.30-17.30)
Distans: 15 km
Tidsåtgång: 3h 10 min effektiv tid. 5h med raster och stopp.
Höjddata: Start på 341 möh, högsta punkt 498 möh, ca 240 höjdmeter uppför och ca 140 höjdmeter nedför. Slut på 488 möh.
Vi gick på den välmarkerade Kungsleden söderut. Turen från Abisko till Abiskojaure är förhållandevis enkel och har egentligen inga branta stigningar eller nedfarter. Vädret var klarblå himmel, vilket gjorde att vi tog långa pauser i solen. Temperaturen var 3 gr i skuggan och 16 i solen, vilket innebär t-shirtväder.

Dag 2: Topptur från Abiskojaure (kl 11.38-17.38)
Distans: 11,7 km
Tidsåtgång: 2h 58 min effektiv tid. 6h med raster och stopp.
Höjddata: Start på 488 möh, högsta punkt 1 014 möh, ca 675 höjdmeter uppför respektive nedför.
Abiskojaure är kanske inte en optimal utgångspunkt för en topptur, men det är en fin tur att gå upp på fjällsidan mot Boazocohkka. Det enda "problemet" är den inledande björkskogen - uppför är den inte så bökig att ta sig igenom men nedför är det lite besvärligare. Vi fick ha stighudarna på nedvägen igenom björkskogen.

Vi gick rakt upp på bergssidan från den västra sidan av sjön några hundra meter från stugan. Det var alldeles lagom brant för turskidor med stighudar. Efter trädgränsen på 710 möh kan man i princip gå var man vill och väl uppe på 1 000 möh är utsikten suverän bort mot Alesjaure och de mer spetsiga bergen vid Hundalen i Norge.

Nedfärd med turskidor är som bekant inte helt optimalt - knappast stabilt - men eftersom lutningen var rätt behaglig så gick det helt okej att zick-zacka nedför. Och sista biten genom björkskogen hade vi som sagt stighudar för att kunna åka lite mer kontrollerat.

Dag 3: Abiskojaure-Abisko (kl 9.34-16.15)
Omvänd tur mot dag 1. Se data ovan.
Fortsatt strålande sol och en skön tur - som huvudsakligen är nedför - tillbaka till Abisko turiststation.

Dag 4: Abisko-Kårsavagge (kl 11.27-16.03)
Distans: Tyvärr nollställdes GPS:en halvvägs, så distansdata saknas från denna dag.
Tidsåtgång: Effektiv tid saknas. Totalt 4h 35 min inklusive raster och stopp.
Höjddata: Start på 927 möh som också var högsta punkt, ca 200 höjdmeter uppför respektive ca 420 höjdmeter nedför, slut på 710 möh.
Vi tog liften upp på Njulla för att få en skön nedförstur till Kårsavagge. Från liften skråar man på Njulla nedåt - ibland roligt brant och knixigt - till den "ordinarie" leden nere i dalen som sista biten går över sjöarna fram till stugan.

Kårsevagge är en liten STF-stuga med 10 bäddar (sex i ena rummet och fyra i det andra). Den är väldigt spartansk, men desto mysigare.

Dag 5: Kårsavagge-Abisko (kl 10.20-14.46)
Distans: 15,2 km.
Tidsåtgång: 2h 11min effektiv tid. Totalt 4h 26min med raster och stopp.
Höjddata:Start på 710 möh som också var högsta punkt, ca 80 höjdmeter uppför och ca 420 höjdmeter nedför, slut på 380 möh.
Femte dagen med klarblå himmel blev en skön nedförstur. Den inledande sträckan på ca 8 km i dalgången är väldigt vacker och skön åkning. När björkskogen börjar kommer man in på en motionsslinga som är klart brantare och 4km går riktigt fort nedför. Avslutande 3 km fram till Abisko går genom skogen på Kungsleden alternativt på isen på jokken.

Enkelt och smidigt att torka mat

Att själv torka mat som sedan håller sig ute på tur utan kyla är vare sig krångligt eller omständligt.
Det enda man behöver göra är att skära grönsakerna eller köttet i tunna bitar eller skivor och lägga in dem i ugnen på 40-50 graders värme. Sätt en stekspade eller nåt annat i öppningen för att hålla ugnsluckan lite på glänt så att fukten lätt kan försvinna. Grönsakerna eller köttet ligger bra på bakplåtspapper på gallret eller en plåt.
Tänk på att sprida ut grönsakerna eller köttet så att det inte ligger flera lager på gallret eller plåten.

Det tar ungefär 5-8 timmar att torka grönsaker eller exempelvis kassler. Man känner på bitarna om de är böjbara och sega eller helt torra och därmed klara. Här får någon rätta mig om jag har fel, men jag tror inte att man kan torka något för länge, så man behöver inte passa det särskilt noga.

När man ska äta torkad mat är det bara att blötlägga det och sedan tillreda det som vanligt. Hur länge det ska blötläggas beror på vad det är. Det är bara att testa sig fram!

Om man läser andra forum om att torka mat diskuteras det mycket om varmluftsugn är bättre eller sämre än en vanlig ugn. Jag märker ingen skillnad om man bara har en plåt i ugnen men tycker att varmluft funkar mycket bättre om man har två eller tre plåtar inne samtidigt.

Mat som vi har torkat: Champinjoner, äpplen, äggplanta, squash, morötter, broccoli, paprika och kassler.
Exempel på vad andra har torkat: Lövbiff (gärna marinerad), köttfärssås, kantareller.

Tips på enkla maträtter som kan lagas ute på tur och med torkad mat hittar du i högerspalten.

Uppdatering av pack- och matlista

Nu har jag uppdaterat länkarna i högerspalten med en packlista för turer. Jag har använt mig av den själv i flera år och kompletterat med några sista prylar nu när jag packade inför påskturen på skidor uppe i Abisko.

En packlista är såklart inte helt komplett eftersom olika personer vill ha med olika prylar men förhoppningsvis är den till bra hjälp som checklista för att alltid få med sig det viktigaste. Tipsa gärna om det är något som ni kommer på att jag har glömt bort!

Jag har också uppdaterat matlistan som finns i högerspalten. Det är framförallt Lina och Johan som ska ha cred för de nya maträtterna. Vi åt flera av dem på kajakturen i Ålands norra skärgård i somras.

Sista entusiasterna

Sista entusiasterna
Originally uploaded by Jörgen Bengtsson

Näst sista helgen i mars bjöd på strålande sol i Nyköping. Eftersom skridskoisarna bedömdes för osäkra tog vi istället skidturen "Arnö runt".

Vi kände oss lite som "de sista entusiasterna". Skidspåren var knappast optimala. Skaren bar inte så stundtals fick vi pulsa i djupsnö och stundtals såg det ut som på bilden - ganska blött.

Men det blev en fin tur ut från Arnös bostadsområde och ner mot havet vid Strandstuviken.
Se hela färdspåret här.

Turskidor i Eklandskapet

Turskidor i Eklandskapet
Originally uploaded by Jörgen Bengtsson

Det har varit en helt suverän vinter 2009-2010. Det har varit djup snö och kallt ända från mitten av december.

Lördag 14 mars gick på en dagstur i Eklandskapet i Linköping. Snön var helt perfekt, skare men ändå lite mjuk så att man fick bra fäste. Såklart inte detsamma som att gå på tur i fjällen, men stundtals lika vackert!

Se alla bilder från dagsturen här.

En magisk vecka på Galapagos

Det här inlägget beskriver specifikt vår åttadagarstur på Galapagos i december 2009. För mer allmän info om Galapagos och hur resor dit fungerar, klicka här.
Se alla bilder från vår Galapagosresa här.

Info om vår tur
Vi bokade hemifrån via mejl och valde att boka genom tour operatorn Galapagostourexport.com. Innan bokningen hade jag surfat mycket på olika sidor för att hitta en båt i lämplig prisklass och vi bestämde oss till slut för båten Encantada; en motorsegelbåt som tar tolv passagerare, vilket är det minsta antal som jag hittade. Totalpriset (inkl flyg, parkavgifter m.m) blev 2000 USD per person.
Vår tur blev totalt sett helt fantastisk. Det är sannolikt den häftigaste natur- och djurupplevelsen vi har varit med om och upplägget med guide, suverän mat och ett kul gäng på båten gjorde veckan magisk!

Båten Encantada
Encantada är en röd segelbåt med trädäck. Vi använde dock seglen mycket sällan, utan gick i princip alltid med motorn. Det är en liten båt som tar tolv passagerare och sex besättningsmän (kapten, kock, bartender/städare, gummibåtschaufför, tekniker och guide).
Man bor två och två i hytterna, som är små men ändå tillräckligt stora. Alla hytter har egen dusch och toalett.
Encantada är väldigt charmig och välskött. En nackdel är det höga motorljudet som nästan är öronbedövande när man är i hytten. Första natten gick det knappt att sova alls, men vi vande oss de kommande nätterna. Encantada är heller inte så snabb (maxhastighet på bara sju knop om jag minns rätt).
Räkna med att bli sjösjuk på Galapagos. Det går rejäl sjö på nätterna, så även om du inte brukar bli sjösjuk, knapra tabletter i förebyggande syfte!

Se bilder från Encantada.

Maten
Maten på båten var helt suverän. Kocken Glenn skapade underverk i det trånga köksutrymmet längst fram i båten. Enligt vår guide är dock alla kockar väldigt duktiga och maten är alltid väl tilltagen och varierad.
Dygnet runt fanns kaffe och te att dricka. Vatten ingick i turen, medans öl och vin fick vi köpa till.

Guiden Juan
Alla guider som jobbar på båtarna på Galapagos är från ögruppen. Vår guide pratade bra engelska och var väldigt entusiastisk. Han hade guidat i över 30 år, men fick ändå varje dag och varje ö att känns som att den var speciell även för honom.
Han var också imponerande noggrann. Varje kväll gick han igenom morgondagens schema och förklarade vad vi skulle komma att se, vilka tider som gällde etc. Genomgående var hela turen extremt punktlig. På minuten varje gång satt vi i gummibåten för att vara i land på öarna så länge som vi hade tillstånd till.

Dag 1: Santa Cruz
Vi flög Guayaquil-Baltra på morgonen och tog sedan buss och en kort färja över till Galapagos huvudö Santa Cruz. Vi gjorde ett stopp mitt på ön för att se en krater innan vi kom fram till Port Ayoura (ca 15 000 invånare).
Huvudattraktionen var Charles Darwin center som är ett reservat med jättesköldpaddor. Det här var enda gången vi såg landsköldpaddor på Galapagos. Det finns såklart vilda landsköldpaddor, men inte på de öar som vi besökte.
På kvällen klev vi på Encantada för middag och vår första natt.

Se alla bilder från Santa Cruz.

Dag 2: Floreana Island
Efter frukost tog vi en tur med gummibåten för att se sjölejon, havsleguaner och havssköldpaddor. Därefter gick vi i land och gick ner i en 25 m djup grotta och sedan promenad till Post office bay. Därefter snorkling och Karin simmade länge med en havssköldpadda.
Efter lunch snorklade vi ute vid Devils crown. Det var riktigt strömt och rufft där ute, men min bästa snorkling någonsin. Det var helt enorma fiskstim.
Senare på eftermiddagen gick vi i land lite längre bort på Floreana och såg flamingos i en grund saltvattenssjö.

Se alla bilder från Floreana island.

Dag 3: Espanola Island
Efter frukost tog vi en längre hike på ön (2,5h och 2 km) och såg sjölejon, havsleguaner i massor, Blue footed Bobbies och albatross. På bortre delen av ön fanns branta klippor och blow holes, inte helt olikt Irlands kustband.
På eftermiddagen klev vi i land lite längre bort på en kritvit paradisstrand med helt oskygga sjölejon. Snorklingen var inte så bra, men vi såg en revhaj och en rocka.

Se alla bilder från Espanola island.

Dag 4: Lobos Island och Santa Fe Island
Tidig uppstigning och en landstidning på Lobos innan frukost. Tog närbilder på sjölejon och Bobbies.
Efter frukost förflyttade vi oss under fyra timmar och såg mest öppet hav.
Efter lunch klev vi i land på Santa Fe för att snorkla, men eftersom sikten var så kass avbröt vi ganska snabbt. Senare på eftermiddagen tog vi en 1,5h hike och såg kaktusträd, landleguaner, en orm och framförallt två hökar som åt en nyfödd sälunge (sannolikt bara några timmar gammal). Hökarna stördes inte alls av att vi gick nära, utan åt lugnt och metodiskt på sälungen.
Se alla bilder från Lobos island och Santa Fe island.

Dag 5: North Seymour Island, Baltra och Santa Cruz
På nytt hike kl 06.00 före frukost. Vi såg stora Frigate birds med sina stora uppsvällda röda "ballonger" under näbben. Med ballongerna signalerar hanarna att de önskar para sig och tävlar om honorna genom att ha den största ballongen.
Efter frukost körde vi 30 min till Baltra för att släppa av alla andra passagerare. Det var dels de som bara var ute på en femdagarstur och några som hade varit på båten tre dagar innan oss som avslutade sin åttadagarstur. Under tiden vi väntade på nya passagerare tog vi en promenad på Baltra.
Efter lunch förflyttade vi oss igen 45 min till Santa Cruz och tog en längre tur med gummibåten för vattensafari i mangroveskogen. Vi såg massor av havssköldpaddor.

Se alla bilder från North Seymour island, Baltra och Santa Cruz.

Dag 6: Rabida Island och Bartolome Island
Nu är vi i de norra delarna av Galapagos och naturtypen är mer vulkanisk och väldigt speciell. På morgonen gick vi i land på Rabida Island med sin häftiga röda sand, stup och klippor. Väldigt vackert! Snorklingen längs klippan var helt suverän med koraller och sjölejon som dök under oss.
Före lunch förflyttade vi oss två timmar bland stenöar och vulkaner. Riktigt fascinerande landskap.
På eftermiddagen gick vi i land på Bartolome, en vulkanö med nästan bara lava och någon enstaka kaktus. Hiken gick upp till toppen av ön (110 möh) och en fantastisk utsikt. Därefter snorkling från den gyllenfärgade stranden och det nya djuret för dagen var pingviner, som vi såg både på land och i vattnet. Dessutom var stenformationerna och väggarna under vattnet riktigt coola.

Se alla bilder från Rabida island och Bartolome island.

Dag 7: Genovesa Island
På förmiddagen gick vi en 1h hike och såg bland annat Red footed Bobbies. Snorklingen därpå var inte så speciell, men jag såg en stor rocka som fascinerade. Jag snorklade med den i flera minuter på grunt vatten.
På eftermiddagen tog vi en ny hike på 1h och såg säl plus massor av fåglar.
Se alla bilder från Genovesa island.

Dag 8: South Plaza Island och avresa
Väckning 05.30 för en hike på South Plaza före frukost. Det speciella med den här ön var kaktuslandskapet och den röda lavan som täcker ön. På ön finns också Galapagos största koloni med landleguaner.
Efter frukost förflyttade vi oss till Santa Cruz där vi klev av för att med bil köra rakt över ön och ta den lilla färjeöverfarten till Baltra och flyget till Quito.
(Notera: De som klev på dag 5 klev också av här och gjorde Charles Darwin center och sov sedan på hotell i Port Ayoura för att dagen efter flyga hem - mao inte en särskild bra femdagarstur!)
Se alla bilder från South Plaza island.

Galapagos - once in a lifetime!

I december 2009 var vi en vecka på Galapagos. En resa som jag kan rekommendera alla som är natur- och fotointresserade. Läs mer om vår specifika resa här.

Allmän info
Galapagos ligger 100 mil väster om Ecuador. Ögruppen (19 stora öar och ett hundratal små) är vulkanisk och väldigt speciell både när det gäller naturen och djurlivet. Flera djurarter man ser finns bara på Galapagos, men det kanske mest speciella är att man som människa kommer helt nära alla djur. Som besökare kommer du fram så nära som en meter till alla djur - och det är inte för att djuren är tama utan för att människan sedan lång tid tillbaka aldrig har jagat eller skrämt djuren.
Djur man ser är bland annat sjölejon, havs- och landleguaner, mängder av fågelarter (Bobbies, albatross, flamingos mfl) och sköldpaddor. Även snorklingen är suverän med mängder av tropiska arter.

År 2009 besöktes Galapagos av 180 000 turister. Enligt vår guide kommer antalet att begränsas till 200 000 per år och inga fler hotell får numera byggas på ögruppen. Cirka 100 turistbåtar kryssar runt och även detta antal kommer sannolikt begränsas (antalet dykbåtar är redan begränsade till några få). Båtarna är olika stora och tar allt ifrån tolv till 100 passagerare. Alla båtar följer en given rutt och övervakas med GPS, vilket gör att båtarna är utspridda över området och att det är få turistgrupper på samma ö vid samma tillfälle.

Turister får vistas i land på obebodda öar mellan 06-18, med andra ord sover man alltid på båten när man är ute på en tur. Man får ha med sig vatten in till öarna, men överhuvudtaget ingen mat.

Januari-mars är regnperiod (1h regn per dag) och öarna är frodiga och gröna. Nackdelen är att det är 30-40 grader varmt, vilket gör att guiderna styr om besöken på öarna till före frukost och lägger in långa siestor på dagarna.
Övriga månader är det torrperiod och vegetationen är överraskande torr. Som turist ser man dock samma arter året om och djur föds och kläcks kontinuerligt över året, även inom samma art. Maj-juli är det som kallast (20 grader i luften och 16 grader i vattnet) medan det i augusti-december är 20-30 grader i luften och 20-25 grader i vattnet.

Resan dit
Galapagos hör till Ecuador och antingen flyger du från huvudstaden Quito eller från Guayaquil. Guayaquil ligger närmare kusten och blir något billigare flyg men eftersom Guayaquil i övrigt är en ganska tråkig turiststad är det vanligare att man flyger från Quito. Galapagos har förnärvarande tre flygplatser men det vanligaste är att man flyger med Aerogal eller Tame från Guayaquil eller Quito till ön Baltra, som ligger precis bredvid Galapagos största ö Santa Cruz, från vilken alla turer utgår ifrån.
Flyg Guayaquil-Baltra (t/r) kostade oss 3000 kr per person och från Quito (t/r) skulle det ha kostat 3400 kr. Vår touroperator som vi valde (se nedan) ombesörjde bokningen av flyget.

Turer och bokningar
Det vanligaste är att man besöker Galapagos genom att vara på en båt och besöka olika öar varje dag. Man kan också ta dagsturer från Santa Cruz och isåfall bo där på hotell.

Det finns enormt många tour operators som arrangerar båtturer. Tour operators finns på fastlandet i Ecuador (Quito) och bokar i sin tur platser på båtarna. Det går säkert att kontakta båtarna direkt och boka in sig, men vi lyckades inte. Boka hemifrån via mejl eller i Quito. Vi använde oss av företaget Galapagostourexport.com för att boka in oss på båten Encantada och är helt ok nöjda med bemötandet.

Det finns fem- eller åttadagarsturer och jag kan verkligen rekommendera åttadagarsturen. Kom nämligen ihåg att första och sista dagen är till- och hemresa, så på en femdagarstur är det bara tre dagar på Galapagos vilket är väldigt kort. Öarna ligger långt ifrån varandra, och även om man ofta förflyttar sig både på natten och på dagarna behöver man en åttadagarstur för att uppleva Galapagos.

På vår åttadagarstur besökte vi följande öar: Baltra, Santa Cruz, Floreana Island, Espanola Island, Lobos Island, North Seymour Island, Rabida Island, Bartolome Island och Genovesa Island.

På varje ö såg vi minst en ny djurart. Naturtyperna skiljer sig också enormt mellan öarna. Snorklingen skiljer sig också mycket beroende på var i ögruppen man är.

Pris
Vi betalade totalt 13 770 kr (2 000 USD) per person för vår åttadagarstur på båten Encantada, vilket inkluderade flygbiljetten Guayaquil-Baltra och Baltra-Quito samt parkavgiften på 100 dollar.
I priset ingick allt, dvs transporter på Santa Cruz, inträde till Darwin center (jättesköldpaddorna), mat, vatten, kaffe och te och vår dricks till guiden och besättningen.
2000 USD är inte det lägsta pris man kan hitta, det finns billigare båtar, men också långt ifrån det dyraste alternativet. Det finns lyxbåtar som kostar massor och allt däremellan.

Dykbåtarna är redan reglerade till några få båtar, jämfört med för några år sedan då väldigt många båtar var dykbåtar. Det betyder att en veckas dykning numera kostar ca 35 000 kr per person. Med tanke på vilken upplevelse det verkar vara att dyka på Galapagos är det sannolikt värt det för en resa i livet..!

Fotografering
Man får inte använda blixt när man fotar djuren, men i övrigt finns inga begränsningar. I och med att man kommer så nära alla djur (även fåglar) behöver man egentligen inget kraftigt zoomobjektiv, men för att ta detaljbilder är det ändå värt att ta med sig ett objektiv med en brännvidd upp mot 200 mm. Galapagos ligger mitt på ekvatorn och eftersom man är i land på öarna på dagarna är det skarpa ljuset en utmaning. Tyvärr får man få tillfällen till att fota i grynings- och kvällsljus.
En vattentät kamera är väldigt användbar eftersom snorklingen är så bra.
Man går ofta i land på öarna genom att vada sista biten från en gummibåt, så ta absolut med en eller flera vattensäckar till kameraprylarna.
Se alla bilder från vår Galapagostur här på Flickr.

Skitour Slaka

Igår testade vi skidspåren ute vid Slaka. Enligt Johan och Linas spårkarta från Slaka motionsförening skulle det finnas spår lite varstans i området, men det var inte riktigt så.

Det blev därför mer en tur än ett träningspass, men det kan ju vara nog så trevligt. Se GPS-spåret här.

Spåren på gärdena var dock helt ok och klart åkbara - åtminstone på det norra gärdet mitt emot Lambohovs säteri. Övriga spår på spårkartan (som sitter uppsatt lite varstans i Slaka) ska man inte förlita sig på, men eftersom det är snö går det att åka och ta sig fram på skidor överallt!

Sen premiär - men inte för sen

Helgen som gick blev uppstarten för vintern för vår del. Bättre sent än aldrig, men såklart lite trist att den bästa vintern på länge inträffar när vi är på långsemester.

Skridskopremiären blev en skön tur på Vättern med start vid Varamobadet. Åkbar is fanns i lördags ca hundra meter ut från stranden. Därifrån var isen helt perfekt ut till Sandön. Se vårt GPS-spår här. Vattnet var dessutom så där klart som nästan bara Vättern kan vara. Det är häftigt att se botten när man åker skridskor!

Det blåste en del frånlandsvind men det gick att åka på stora ytor. Redan på söndagen rapporterade Skridskonätet (kräver inloggning) att mycket av isen har brutits upp av vinden. På söndagen var det omöjligt att åka ens ut till SAAB:s torpedanläggning.