torsdag 17 december 2009

Magisk vecka pa Galapagos

OBS! Det har blir en kortversion om var tur ute vid Galapagos (Ecuador). Flera langre och mer informativa inlagg kommer senare i januari.

Galapagos ar en magisk plats pa jorden. Vi har precis avslutat en 8-dagarstur pa baten Encantada (12 personer) och vi har besokt oarna Baltra, Santa Cruz, Floreana Island, Espanola Island, Lobos Island, North Seymour Island, Rabida Island, Bartolome Island och Genovesa Island.

Samtliga djur ar helt oradda for manniskor sa man kommer alldeles inpa (1-2 meter). Vi har sett flera spannande arter som sjolejon, Flamingos, land- och vattenleguaner, hokar, albatross, pingviner, jatteskoldpaddor, vattenskoldpaddor och mycket mer.

Varje o har sin egen karaktar och vulkanlandskap ar det dominerande. Pa samma satt ar snorklingen lattillganlig och helt suveran. Bland annat snorklade vi med skoldpaddor, revhajar, rockor, sjolejon och pingviner.

Se nagra bilder fran turen pa www.flickr.com/jorgenbengtsson

fredag 30 oktober 2009

Kajak är en året-runt-aktivitet

En stor fördel med Sverige är ju årstiderna och att det skapar variation. Skridskor och skidor är ingen höjdare på sommaren precis som vandring och downhill mtb inte är det på vintern - och det skapar skön variation. Man hinner inte tröttna och ser alltid fram emot nästa säsong.

Kajak däremot är inget annat än en året-runt-aktivitet. Var ute och paddlade några timmar i söndags på Roxen och njöt av lugnet, luften och regnet. Helt perfekt!

våren och sommaren är kajak sol och bad - verkligen skärgårdssverige. På hösten är kajak mer det lugna och bara sköna. På vintern är kajak mer ett projekt och ett utmaning.

lördag 24 oktober 2009

Höstpaddling till Kupa Klint

Hösten har bjudit på helt fantastiskt väder helg efter helg. 10 oktober prickade vi in en helt suverän paddeltur med strålande sol och klarblå himmel ute i S:t Anna.

Vi hyrde kajaker i S:t Anna och paddlade ut till underbara Kupa Klint för lunch och fika.

Skärgården och utsikten från Kupa Klint var helt suverän så här på hösten med färgskiftningarna på träden och det klara vattnet.

Se alla bilder från kajakturen här. Det här var för övrigt första gången som jag testade den nya vattentäta kameran Olympus Mju Tough-6000.

Ny vattentät kamera med kul panoramafunktion

Jag har nu äntligen köpt en ny pocketkamera. Det blev mer eller mindre ett impulsköp på Expert i Tornby i Linköping. Köpte en Olympus Mju Tough-6000 som är vattentät (ner till 3 m) och stötsäker (från 1,5 m fallhöjd).

Att ha en vattentät kamera är helt suveränt när man är ute och paddlar kajak. Testade den på en paddeltur och det var så skönt praktiskt att kunna strunta i den vattentäta persedelpåsen.
Kameran verkar dessutom ta riktigt bra undervattensbilder. Se exempelvis den här bilden som är tagen ute i skärgården. Havsbotten är väldigt skarp.

En annnan kul feature som kameran har är den inbyggda panoramafunktionen. Kameran sätter ihop tre bilder automatiskt och skapar en panoramabild. Se exempel här och här.

Avslutningsvis har den "tap control", vilket innebär att man kan knacka på den för att välja olika funktioner. Knackar man på skärmen visas de sparade bilderna, knackar man på högersidan väljer man blixtläge osv. Det är praktiskt när man fotar på vintern med handskar.

Bildkvaliteten har jag ännu inte riktigt utvärderat - det krävs fler bilder för det. Återkommer därför med uppdatering!

tisdag 8 september 2009

Lycka är Nokia SportsTracker

Äntligen!
Äntligen har jag hittat suveräna Nokia SportsTracker till min nya Nokia N97:a.
Av någon outgrundlig anledning har inte SportsTracker funnits tillgänglig till Nokias nya flaggskepp N97:an. Eller snarare, programmet finns fortfarande inte på deras egna sajt, men jag hittade en version som verkar fungera utmärkt på denna sajt:
http://www.tube5800.com/nokia-sports-tracker-application-updated-for-nokia-5800/

Här är en direktlänk för att ladda ner programmet:
http://www.tube5800.com/Downloads/SportsTracker_50_v205_by_tube5800.zip

Nu ska jag ut och testa den live i Rydsspåret. Månne ska jag springa med den på Stockholms halvmara på lördag..?

måndag 10 augusti 2009

Fantastisk och öde Ålandsskärgård

Paddlade sex dagar ute vid Ålands nordöstra och norra skärgård på semestern. Det blev en helt suverän vecka i en i princip helt öde skärgård. Skärgården är full av små och stora skär och perfekt för kajakpaddling. Egentligen får man inte tälta på öarna på Åland (de har ej allemansrätt på samma sätt om Sverige), men eftersom vi inte såg en enda människa på sex dagar kändes det helt ok att slå läger var vi ville.

Turistbyrån i Mariehamn säljer en särskild paddelkarta (250 kr) som har skala 1:100 000. Det som är bra med kartan är att den är vattentålig och täcker hela Åland. Det negativa är att den är lite väl översiktlig. GPS är därför ett bra komplement. Kartor i skalan 1:50 000 finns på kartbutiken i Stockholm.

Vi hade strålande bra väder, vilket såklart bidrog till helhetsupplevelsen. Vid sämre väder kan nog den här delen av skärgården upplevas som tuffare eftersom det är relativt öppet, särskilt norrut.

Vi hade med oss egna kajaker, men uthyrning finns lite varsom på Åland. Exempelvis har Sandösunds camping (där vi lade i) VKV-kajaker till helt ok priser.

Vår sexdagarstur (totalt 95,8 km, effektiv paddlingstid 15h58min):

Se alla bilder från paddelturen här.

Dag 1: Sandösunds camping => Stenskär
10,8 km, 1h44min effektiv tid. Start kl 17.00. Se GPS-spår här.
Packning av kajakerna och start vid Sandösunds camping. Vi paddlade norrut förbi Ådö och Langö. Fick sedan medvind när vi gick mer österut efter Stora Pälsen mot Skötklobben. Hittade strålande sovplats på västra sidan av Stenskär. Som förövrigt ligger precis bredvid ön med det fantastiska namnet Lustgården.

Dag 2: Stenskär => Hamnskär
17,5 km, 2h55min effektiv tid. Start kl 10.30. Slut kl 16.40. Se GPS-spår här.
Började såklart med att paddla över till Lustgården bara för att. Fortsatte sedan i sydöstlig riktning genom ett helt band med småskär. Vi höll kursen mot Långrasket men rundade Björkskär och gick sedan nästan rakt norrut. Bad- och fikastopp vid Hallskär.
Därifrån till Kullskär och västerut för lunch på ön Olle. Sedan nordväst till Vikarskären och sedan norrut fyra km till ny suverän sovplats på Hamnskär.
På Hamnskär lyssnade vi på sjörapporten, satte tält och övade eskimåsvängar.

Dag 3: Hamnskär => Norra Rönnhäran
15 km, ca 3h effektiv tid. Start kl 11.50. Slut kl 18.00. Se GPS-spår här.
Det regnade på morgonen så det blev sovmorgon och en ganska sen start.
Vi gick rakt västerut till Väderskär och därefter söderut till lunch på norra udden av Sälö. Sedan gick vi nordväst och rundade Hjortronskär och gick in genom kanalen vid Viggskär. Därefter norrut till en en riktig lagunsovplats på Norra Rönnhäran.
Eskimåsvängsträningen fortsatte och Johan gjorde tio rollar utan att misslyckas, varav två på rad. Respekt! Själv klarade jag den första, men hade sen problem att få till det.
Vi fick klarblå himmel redan till lunch och en perfekt molnfri solnedgång, vilket gjorde att vi skippade yttertälten på Big Agnes.

Dag 4: Norra Rönnhäran => Grisselskär
20 km, ca 3,5h effektiv tid. Start kl 10.20. Slut kl 17.00. Se GPS-spår här.
Vi startade nordväst förbi Kråkskär och rundade i princip Kalskär för ett fikastopp. Vi gick söder om Knöppelskär och sedan västerut över en lång öppen fjärd mot Aspskär och för lunch på Ljusklobben (där vi såg en huggorm).
Efter lunch slalom mellan öarna söderöver och såg Tordmular (ser ut som minipingviner) på Mulklobben. Vi fortsatte söderut ner till Grisselskär och tog en extra tur runt Saggö (nio km) innan vi slog lägger på Grisselskär.
Eskimåsvängsträningen fortsatte såklart och Johan satte rollen med fullpackad kajak och utan cyklop.
Väldigt mycket mygg på kvällen, så efterrätten fick ätas inne i tältet.

Dag 5: Grisselskär => Långholmsrevet
21 km, Start kl 10.30. Slut 17.00. Se GPS-spår här.
Vi började med att gå sydost ner till Högön och sedan nordost till Röskär för lunch och bad. Därefter sydöst ner öster om Älgskär för fika och vidare söderut ner till vår sovplats på ett litet skär precis norr om Långholm.
Den här turen var lite av "hemfärd" och mot slutet mer skogar på öarna eftersom vi lämnade ytterskären efter lunch.

Dag 6: Långholmsrevet => Sandösund camping
11,3km. Start 10.20. Slut 12.30. Se GPS-spår här.
Vi gick rakt österut och vände sedan ned sydost och fick fin medvind till Ullholm. Sedan söderut till fika på ett skär precis söder om Stora Flisgrundet.
Därefter en kort snabb medvindstur tillbaka till Sandösunds camping.

Åtgång av vätska
Mängden vätska är naturligtvis väldigt individuellt och väderberoende. Vi hade soligt och fint väder, men det var för den skull inte kvalmigt eller onormalt varmt.

Sex dagar, fyra personer: 36,5 liter vatten plus ca 8 liter alkohol (öl och vin)
Viktigt! Vi lagade i princip all mat med havsvatten.

måndag 27 juli 2009

Eskimåsväng med havskajak!

forskajakskursen med Kajaktiv såg vi till att bli instruerade hur man gör en eskimåsväng.
Idag testade jag med havskajak och det går precis lika bra! Övade gång på gång i Båven (tack Karin för bra assistans de gånger jag inte klarade att komma upp).

Här kan du se en video på en lyckad roll. Under videon som kommentar kan du läsa tips på hur du kan lära dig eskimåsväng.

Det svåra med eskimåsvängen är att få upp paddelbladet över vatttenytan. Det gäller att (i mitt fall) trycka upp högerarmen rejält. Nu behöver man visserligen inte få upp paddeln helt för att lyckas, men det blir så mycket mindre belastning för axeln om man får upp paddelbladet. Resten sitter i huvudet - dvs man måste se till att huvudet är det som kommer sist upp ur vattnet. Annars hamnar tyngdpunkten för långt ut på sidan och man faller oundvikligen ner igen.

lördag 25 juli 2009

Rörbäcksnäs = världsklass

"Singletrack i världsklass" står det ödmjukt i beskrivningarna för Rörbäcksnäs mtb-leder. Men det är bara att hålla med, de tre lederna är helt suveräna och föredömligt markerade.

Alla tre lederna (röd = 28,6 km, blå = 14,4 km, grön = 8,6 km) utgår från Rörbäcksnäs skola och är dragna i vacker fjällmiljö.

Jag körde den långa sträckan som tog ganska exakt två timmar. Om man vill köra den kortare blå sträckan ska man absolut göra en avstickare på den röda vid Vallsjön (andra gången som den röda gör en avstickare från den blå). Leden på den smala åsen ovanför sjön var definitivt den finaste delen av den röda. Det är isåfall lagom att vända helt om uppe på åsen när det steniga partiet börjar, för det är riktigt stökigt med vassa stenar.

Karin körde ett varv på den blå och ett på den gröna och var precis lika nöjd som jag. Och då körde hon ändå på en odämpad cykel.

I Rörbäcksnäs kan jag också varmt rekommendera "Biggan´s mat o café". Biggan bakar riktigt god stomp - ett lokalt tunnbröd som serveras antingen med ost och skinka (20 kr) eller ännu hellre med falukorv och ägg (40 kr). Även det världsklass ;-)

Vertikal mtb-premiär

Downhill mountainbike blev nästa i raden av nya sporter som jag har testat. På semestern hyrde vi (jag, Martin, Lotta, Peter, Gina och Hasse) cyklar i Lindvallen och testade Sälen bike park.

Jag trodde nog att det skulle vara mer adrenalin i downhill än vad det var. I och för sig påverkade det nog att jag mest åkte i "rodelbanan" som var väldigt teknisk och inte så snabb eftersom de övriga banorna var väldigt blöta ("Åkes väg" var till och med stängd).

Facit blev ändå helt ok. En halvdags cykling gav två försök att köra på den vertikala träväggen (ett bra försök och ett mindre bra), två vurpor över styret, halva "Experion" utan bakbroms, lera fullkomligt överallt och några schyssta bilder (kommer senare).

Feta forsar i Dala-Floda

Forskajak är förmodligen det absolut roligaste man kan syssla med. Om premiären i Mörrumsån var rolig, så var tvådagarskursen med Kajaktiv i Dala-Floda helt fantastisk. Se alla bilder här.

Vi var sex personer på kursen (jag, Karin, Peter, Gina, Lina och Johan) med guiden Erik Rehn (bara 18 år). Den första förmiddagen var snarlik endagskursen i Mörrumsån (kamraträddning, in/ut från bakvatten och andra enklare grunder) men sedan blev den här kursen otroligt mycket bättre. Trycket i Västerdalälven var ca 200 kubikmeter per sekund, så det var rejäla forsar vi paddlade!

Redan första dagen startade vi bland annat från ett rastplatsbord och paddlade en rejält utmanande fors där man garanterat gick runt ifall man inte träffade vågtungan. Andra dagen paddlade vi i Nås och avslutade med två race i Kärringforsen i Björbo - rejält bra drag!

Till sist såg några av oss till att lära oss eskimåsväng. Peter kunde sedan tidigare och Johan behövde bara ett par försök innan han klarade det. Jag fick kämpa lite mer, men efter ungefär en kvart och tio försök senare satt rollen!

onsdag 15 juli 2009

Norrut - där S:t Anna är som bäst

Jag och Karin var ute i S:t Anna på nytt i helgen som gick. Den här gången lade vi för första gången i vid Mon camping (se karta), vilket jag kan rekommendera varmt. En helt suverän startplats - gott om parkering, strandilägg och möjlighet att fylla på vatten.

Vi paddlade rakt österut från Mon för att sedan gå norrut direkt efter att vi hade passerat Husfjärden. Vi tog GPS-sikte på mot Lammskär och snirklade oss dit. Därefter gick vi ut mot S:t Annas naturreservat (20-25 min öppet vatten - rejäl motvind) och rundade St Gröskär och hittade en helt ok tältplats på Lilla Gröskär.

På söndagen gick vi i princip rakt söderut. Vi tog GPS-sikte på Entoseklumpen och hittade suveräna paddelpassager genom Måsklabbarna. Den här delen hör nog till S:t Annas absolut bästa för kajakpaddling. Man befinner sig utomskärs men vattnet är så grunt att inga båtar ens kommer i närheten. 10 juli upphör dessutom fågelskyddet, så det går att paddla var som helst. Vill man ha variation finns det ett liknande stråk med småöar en knapp kilometer längre ut.

Från Entose siktade vi mot Yttre Kärrö, gick sedan igenom gyttret vid Brottskären och mot Inre Kärrö där vi åt lunch. Från Inre Kärrö är det sedan inte långt (en knapp timme) tillbaka till Mon.

Totalt blev turen 33 km lång, vilket var fullt tillräckligt i den hårda vinden (med suveräna vågor som följd!). Starttid ca kl 12 på lördagen och sluttid ca kl 15.15 på söndagen.
Se ungefärligt paddelspår på denna länk.

torsdag 9 juli 2009

Långhelg i S:t Anna

Helgens paddling i S:t Anna var riktigt skön. 21 grader i vattnet, lagom soligt och all mat föredömligt förberedd av Ohlson/Persson. Strålande!

Vi var ute fredag till söndag. Se alla bilder här.
Tyvärr har jag inget GPS-spår att ladda upp, men vi utgick från Tyrislöt och sov första natten på Lökö (eller snarare på en liten ö precis bredvis Lökö), gick sedan till Harstena på lördagen (övernattade på Torrön) och paddlade på söndagen genom kanalen tillbaka till Tyrislöt. Total sträcka ca 45 km.

På lördagskvällen testade vi kamraträddningen som du kan läsa mer om här. Det gick sådär med havskajaker. Inga problem att ta sig upp, men desto svårare för kamraten att styra in den långa kajaken helt vinkelrätt mot den som ligger i vattnet. Slutsatsen är att den här typen av räddning aldrig kommer att fungera i skarpt läge.

Såg till att fota lite på lördagskvällen. Det var en fantastisk solnedgång, men tyvärr glömde i all iver att lägga fokus på ansiktet när jag tog porträtt. Men exponeringen och blixtkompensationen blev riktigt bra (använde till slut en tidningssida för att täcka för blixten och få lagom med ljus). Det såg bra ut i kameran, men nu när jag tankade över bilderna ser jag att ansiktena är helt suddiga. Fotografering är en ständig lärprocess...

torsdag 2 juli 2009

Favorit i repris vid Ågelsjön

Igår blev det klättring och bad vid och i Ågelsjön med Martin och Lotta. Helt suveränt att åka dit direkt efter jobbet - särskilt nu när jag jobbar i Norrköping.

Det var favorit i repris - åkte till Ågelsjön flera gånger efter jobbet med Björn Söderbergh för två år sedan. Ågelsjön funkar alldeles utmärkt som afterwork även från Linköping!

Sådär på kvällen är de första väggarna (Divaväggen och Lilla berget) smidiga att klättra eftersom de är så lättillgänglig. Igår klättrade vi Divaleden och Nollan precis vid sjön och sedan Jack the Ripper lite längre in på nästa vägg.

tisdag 23 juni 2009

Nästan helt perfekt mtb-bana vid Olstorp

Igår testade jag, Andreas och Robban den nya mountainbike-slingan vid Olstorp (inte långt från Ljungsbro, drygt en mil norr om Linköping). Jag är helt lyrisk. Banan är omväxlande och helt perfekt - iallafall nästan.

Totalt är banan 24 km lång. Se färdspår och sträckningen här.
Vi behövde ungefär 1,5h på oss - men då tog vi det väldigt lugnt. Banan är inte särskilt knixig - även om den har sina roliga och stökiga partier - men den är rejält kuperad.

Banan är tydligt markerad med vit/svarta ledmarkeringar och pilar. Enligt Vretas egna sajt är sträckningen dragen så att banan består av 53% stig, 36% grusväg och 11% asfalt. Läs gärna den ambitiösa banbeskrivningen här (skriven av Örjan Hulander).

Jag skrev nästan perfekt. Tyvärr är det så att det ligger några träd nedfallna över banan och på ett parti har markägaren gjort ett stort kalhygge. Här måste man gå och lyfta cykeln. Det är lite svårt att veta var leden går över hygget, men håll höger nedför slänten så ser man snart en markering efter huset.

lördag 20 juni 2009

Oändligt med tid i Riksgränsen

Är uppe i Riksgränsen över midsommar - och det är helt suveränt.
Vi kombinerar snowboard, vandring och fotografering.
Se alla bilder här.

I torsdags gick vi till Svenska fjällklubbens stuga i Katterjaure. Se GPS-spår här.
Idag gick vi en topptur upp på Rohccevarri. Se GPS-spår här.

Det är helskönt eftersom dygnet verkligen har 24 timmar. Solen går aldrig ner och ikväll har backen öppet 22-01. Så inga problem att ha sovmorgon, vandra fem timmar och sedan åka bräda. Sweet!

Brädåkningen är väl mer annorlunda än bra. Tre backar är öppna och det är riktig sorbet. Men kul att kunna åka i bar överkropp och mitt i natten!

Fotograferingen är såklart helt lysande. Såg till att ta några motljusbilder för att få solkänslan sent på kvällen.

söndag 14 juni 2009

Forskajak rockar mer än något annat!

Testade forskajak för första gången nu i helgen. Det hör nog till det absolut roligaste jag har gjort! Att paddla havskajak är ju underbart och rofyllt - att paddla fors är en enda lång lekstuga eller crossbana om man så vill!

Vi paddlade i Mörrumsån norr om Svängsta med hjälp av guide (Benny) från Ursulas Äventyr. Vattenståndet i Mörrumsån var lite lågt (flödet var 10 kubikmeter / sekund) men det spelade ingen roll första gången man testar. För att Mörrumsån ska vara riktigt bra för vana forspaddlare ska det dock flöda 40-60 kubik/s.
Forskajaken är ungefär lika stabil som en havskajak men eftersom den är extremt kort så har den ingen egen kursstabilitet. Man roterar alltså väldigt enkelt och det är svårt att paddla rakt.

Vi hade våtdräkt så att vi kunde öva kamraträddning och eskimåsväng. Kamraträddning (klappa tre gånger i kajaken för att påkalla kompisens uppmärksamhet, stryk med händerna utefter kajaksidorna så att du känner på vilken sida kompisen ansluter, ta tag i nosen på kamratens kajak och lägg upp huvudet på nosen - här kan du vila, knyck sedan till med höften och sitt upp igen) funkar suveränt bra och ska enligt Benny gå lika bra med havskajak. Definitivt värt att testa! På så sätt kan man ju öva eskimåsväng utan att behöva rycka kapellet och gå iland och tömma kajaken mellan varje försök.
Förutom att det är grymt kul att forspaddla är det alltså suveränt för paddeltekniken och vattenvanan. Man blir definitivt en bättre havskajakpaddlare av att vara ute och leka i forsen!

Studeifrämjandets fotokurs strålande - igen

Gick Studiefrämjandets kurs "Digitalfotografering steg 2" förra veckan. Steg 1 gick jag ifjol.
Steg 2 bestod av praktiska övningar av fototekniken som lärdes ut i steg 1. Bland annat mycket blixtfotografering, som på bilderna här bredvid (panorering med blixt och lek med zoomen och blixt).
Jag kan verkligen rekommendera Studiefrämjandets fotokurser. Läraren David Holmström är helt suverän. Han är pedagogisk och otroligt entusiastisk.
Se dock till att boka in er på kurserna i tid, för de blir i princip alltid fullbokade på ett par dagar.

torsdag 4 juni 2009

Google hjälper oss GPS-freak

Såg precis det här. Har inte hunnit testa tjänsten än, men det låter som en schysst feature.
http://www.mobil.se/artikel/gpsposition_i_googles_nya_program_for_nokiamobiler_mob_090604075808-324.html

Uppdatering: Har nu testat tjänsten och den fungerar klockrent. Sökträffarna rankas utifrån position. Sitter just nu på tåget och åker igenom Norrköping. Söker jag på restaurang så får jag träffar norr om Norrköping och Löfstad slott. Om jag söker på tidning så får jag Norrköpings Tidningar och Folkbladet högt upp. Snyggt!

Påsktur för femte året i rad

Bättre sent än aldrig. Dags att dokumentera påskens turskidåkning.
För femte gången i ordningen (Abisko 2005, Jämtland 2006, Vålådalen 2007, Norge 2008) gick vi på en femdagars påsktur. Den här gången i Norge och Jämtland. Det blev på nytt en suverän tur som jag verkligen kan rekommendera.
Alla bilder från turen hittar du här.

Dag 1: Storlien-Storerikvollen
Distans: 29 km (fri terräng)
Tidsåtgång: 5h 30min aktivt. 9h 6min totalt. (Kl 9.27-18.33)
Höjddata: Start på 600 möh. Högsta punkt 844 möh. Avslut på 758 möh.
Det låg överis på sjöarna i Storlien så vi var tvungen att inleda med några extra meter för att komma runt istället för att gå rakt över. Det var riktigt varmt och jag hade fruktansvärt bakhalt (var avundsjuk på Karins vallningsfria turskidor). Det spelade ingen roll hur mycket burkvalla jag smetade på. Tack och lov mötte vi ett par som kunde erbjuda klister.

Det går ingen markerad vinterled mellan Storlien och Storerikvollen, så vi tog av leden efter några kilometer och gick på kompass- och GPS-riktning. Det var helt suveränt att gå i helt orörd terräng. Tyvärr rak motvind men i gengäld strålande sol, åtminstone på slutet (ett kort tag uppkavlade ärmar).
Det blev en lång dag eftersom 29 km är en rejäl etapp, och det går dessutom betydligt långsammare utanför leden.

Dag 2: Storerikvollen-Nedalshytta
Distans: 19,7 km
Tidsåtgång: 3h 49min aktivt. 6h 4min totalt. (Kl 10.00-16.04)
Höjddata: Start 758 möh. Högsta punkt 934 möh. Avslut på 779 möh.
Vinterleden är inledningsvis dragen över sjön ett kort parti. Vi gick dock lite längre på sjön och vek in på leden vid Pilråa.
Hela turen var ganska flack och behaglig. Det var fortfarande varmt, men inga problem med fästet. Snarare tvärtom, det sög fast rejält och stod i princip helt still i nedförsbackarna.

Dag 3: Nedalshytta-Helags
Distans: 25,8 km
Tidsåtgång: 4h 48 min aktivt. 6h 56min totalt.
Höjddata: Start 779 möh. Högsta punkt 1107 möh. Avslut på 1050 möh.
En riktigt fin tur som börjar med 8 km skön stigning upp till Ekorrdörren. Här går man med Sylmassivet till vänster och en annan hög topp direk till höger om sig. Därpå följer 5 km lika skön utförsåkning med perfekt sluttning så att det bara är att stå på och njuta.
Leden tar sedan av i princip rakt söderut och det går hela tiden svagt uppför.
Vi hade stundtals brutalt hård motvind (i byarna 17 m/s), så det blev en tuff sträcka. Sista två kilometerna är dessutom uppför fram till Helags. Det blev alltså på nytt en ganska ansträngande dagsmarsch.

Dag 4: Helags-Vålåstugan
Distans: 23 km
Tidsåtgång: 3h 32min aktivt. 5h 35min totalt. (09.55-15.30)
Höjddata: Start 1050 möh. Högsta punkt 1069 möh. Avslut på 880 möh.
Leden börjar på skoterleden ned mot Ljungddalen och tar sedan av till vänster. Där är leden nästan helt platt och det är fantastiskt vacker vidsträckt utsikt. Det är inga toppar, utan sköna harmoniska vidder.

Turen leder ner till Ljungans raststuga där vi tog lunch. Direkt efter stugan går det så där skönt lagom uppför till turens högsta punkt. Sedan nedför igen hela vägen fram till 2km före stugan. Vålåstugan ligger uppe på en höjd, men det är inga problem att skida upp.
Vålåstugan är riktigt hemtrevlig och är speciell när det gäller att hämta vatten. Se film här.

Dag 5: Vålåstugan-Vålådalen
Distans: 20,5 km.
Tidsåtgång: 3h 19min aktivt. 5h 6min totalt. (Kl 09.19-14.25)
Höjddata: Start 880 möh (även högsta punkt). Avslut på 588 möh.
En nedförstur hela vägen i strålande sol och vindstilla. Med andra ord en rätt skön och snabb avslutning.
Bitvis var det riktigt dåligt med snö och vi fick bära skidorna vissa partier uppe på kalfjället och nere vid Vålådalen.
Sista milen går leden i skogen och det är riktigt knixigt och brant. Det liknade faktiskt mer en crossbana än en led för turskidor. Det här är helt klart en tur som är lättare att gå uppför än nedför.

tisdag 2 juni 2009

Solceller, bluetooth och Sportstracker - nära perfekt kombination

På den senaste paddlingsturen såg jag till att testa att kombinera mina kanske roligaste prylar av dem alla; min solcellsladdare, min bluetooth GPS till mobilen och Nokia Sportstracker.
Som ni vet är det den korta batteritiden det stora problemet med mobiltelfoner (och alla andra tekniska prylar). Läs tidigare inlägg om batteriproblemet här och på Peters blogg här. En paddeltur är ju särskilt rolig att tracka med Sportstracker men varar ju flera timmar och flera dagar.
Jag fäste därför laddaren på kajaken och lade sedan in bluetooth GPS:en (den har bättre mottagning än N95:ans inbyggda och det drar mindre batteri att köra bluetooth än GPS:en) och mobilen i en vattentät påse. Se bilder nedan. Större bilder på Flickr här.

So far so good. Den här uppsättningen fungerade klockrent. Men aldrig ska man få vara riktigt nöjd. Av någon anledning så tar inte min nya N95 8GB laddning från 12V billaddaren som man ansluter till solcellsladdaren. Funkar inte ens i bilen. Vet inte om det är batteriet det är fel på, eller om just den här mobilen kräver högre spänning för att ladda. Någon som vet?

Lösningen är hur som helst knappast att kassera uppsättningen ovan. Nej, lösningen är snarare att köpa en ny mobil (Nokia N97)...

Premiär med den nya kajaken

Torsdag-fredag i kristihimmelfärdshelgen testade jag äntligen min nya (begagnade) kajak. Den motsvarade förväntningarna! Den känns stabil och fräsch - liksom helt lik vanliga "standard-havskajaker" i den mån dessa nu finns. Och den är röd. Det är snyggt.

Det enda negativa är att rodret sitter väldigt hårt åtskruvat, så att det inte går att dra upp med tamparna, utan man måste ta tag i rodret där bak och dra upp det. Någon som vet om det bara är att lossa lite på den översta skruven? (Rodret är ett standardroder så som de allra flesta brukar fungera...)

Vi paddlade vid Stendörren. Johan och Lina hyrde kajaker vid suveräna Hälgö kajakcafé.
Det var strålande väder på torsdagen och lite regnigt på fredagen.

Spåret från torsdagens paddling hittar du här, och från fredagens paddeltur här (Nokia Sportstracker).
Bilderna från turen hittar du härFlickr.

tisdag 12 maj 2009

Har köpt kajak!


Superlördag!
Originally uploaded by Jörgen Bengtsson
Har äntligen köpt en kajak. Hittade den här "No name" på Blocket. Såldes av en kille som har köpt den i Estland när hans granne åkte över och köpte ett gäng kajaker.

Den har måtten 495*55 cm så det är en ganska "normal" kajak. Det är som sagt inget märke eftersom den är köpt direkt från estnisk fabrik, men den liknar en Point 65 eller Tahe.

Killen hade inget intresse, så den är enligt han själv bara paddlad en gång i två timmar. Den ser väldigt fräsch och oanvänd ut.

Jag har inte provpaddlat den än och återkommer såklart med en recension. Måste hitta en schysst paddel - den som kom med var från Biltema...

Skön tiondeplats på Kolmårdsbiken

Cyklade min första mountainbike-tävling ihelgen, Kolmårdsbiken. Tävlingen gick vid Sörsjön, nordväst om Norrköping.

Jag cyklade 40 km motionsklass - och kom på tionde plats av 53 startande (fyra bröt). Tiden blev 2h 34 min.

Kan verkligen rekommendera Kolmårdsbiken. Jag har aldrig deltagit i någon tävling tidigare, men den kändes välorganiserad och banorna var riktigt roliga att cykla.

Andreas imponerade. Han cyklade 60 km och kom i mål på 4h 9min - helt slut och utmattad. Ännu bättre gick det för Johan som bara låg 20 min efter täten efter 40 km. Han tappade tyvärr mycket på sista 20 km och gick i mål på 3h 29min.

måndag 4 maj 2009

Dubbelpremiär vid Simonsberget

Helgen bjöd på ännu en säsongspremiär - klättring.
För min del var det även premiär för klättring på Simonsberget vid Tunaberg.

Simonsberget ligger ca 20 min söder om Nyköping, totalt ungefär 1,5 h från Linköping. Se karta.

Det är helt suverän klättring vid Tunaberg - framförallt finns det otroligt många lite lättare leder, allt från 3+ till 5+ och 6-. Till skillnad från exempelvis Ågelsjön där också utbudet av leder är enormt, men de är generellt sett svårare graderade.

Vi klättrade både fredag och lördag. På lördagen såg jag dessutom till att ta lite sköna bilder från Fisurklippan. Alla bilder hittar du här.

lördag 25 april 2009

Ny kajakbutik i Norrköping

Idag öppnar ett nytt Point65-center Fleminggatan 30 i Norrköping. Var där och pratade med killen som har butiken igår i samband med att Peter levererade Utekartan.

Ser ut att bli en bra butik. Det är redan nu knökfullt med Point-kajaker och han får in fler. Butiksläget är perfekt, nära stan och precis vid Strömmen - så det går att provpaddla kajakerna.

fredag 24 april 2009

Harmonisk kajakpremiär

Premiärerna avlöser varandra nu på våren. Även om det ikväll bara blev en kort tur så slår kajakpremiären både slackline- och MTB-premiären.

Det är livskvalitet med kajak. Så är det bara.

Tog en tur i Stångån och ut på Roxen ikväll. Underbart skönt att vara ute och paddla igen.

Inne i ån var det kul att se massor av meterbreda stim av småfisk som hoppade efter insekter. De verkade triggas av kajaken, för de fick fart när jag gled förbi.

Och de hoppade definitivt inte förgäves. Jag kan rapportera om att det garanterat blir mygg iår - om någon hade trott något annat. Små mygg låg bitvis som lock på Roxen.

lördag 18 april 2009

Lika skön slacklina-premiär!

Igår var det äntligen 2009-premiär för slacklina (om man bortser från snö-walking Sälen vecka 5). Det var lite stappligt i början - såklart - men sen satt känslan.

Vi såg till och med att testa några nya trick. Johan satte sittstart och vi började lattja lite med inverterade vändningar.

Se video från premiären!

söndag 5 april 2009

Skön MTB-premiär

Var äntligen ute och premiärtestade mountainbiken i lördags. Cyklade visserligen en grusvägsrunda i höstas precis när jag hade köpt den, men det här var första gången jag cyklade i riktig terräng.

Vi började med några stigar i Valla-skogen för att sedan cykla ner till Tinnerö och följde Östgötaleden så gott det gick (hopplöst dåligt markerad ibland - åtminstone när man cyklar och håller lite fart).

Sedan hamnade vi på Mera Leras suveräna MTB-slinga vid Rosenkällavägen, se karta för startplats. Mountainbike-klubben Mera Lera skriver själva på sin sajt att slingan är knixig, stenig och har många rötter. Så är det, men det gör det bara desto roligare!

Total runda: ca 20 km, 1h 45 min.

onsdag 25 mars 2009

Nokia Sports Tracker – oslagbar GPS-applikation

Att GPS:er är kul och otroligt praktiska under en tur är ju en sanning. Men det är inte lika självklart att datan är lika kul efteråt – eftersom presentationen och analyserna ofta känns rätt mycket Commodore 64.

Nokias applikation Sports Tracker är å andra sidan lysande. Under turen får du livedata som momentan hastighet, altitud, genomsnittlig hastighet, position osv och efter turen plottas allt på schyssta grafer direkt i telefonen.
När man sedan (över 3G-nätet) skickar upp rutten och datan till webben får man hela spåret på en karta (Google Maps). Det går att exportera rutten som en KML-fil och självklart finns det kommentarsfunktioner på sajten.

Efter att du har laddat upp spåret till webben söker Sports Tracker igenom telefonen efter bilder och videofilmer som togs under rutten. Om du väljer att ladda upp bilderna och filmerna plottas de på kartan på exakt rätt position (geotaggas). Snyggt! Riktigt snygg!

Den sista featuren är riktigt nördig. Du kan skicka spåret live till webben under turen – så att någon där hemma kan följa exakt var du är i realtid. Det drar såklart mycket batterier att ligga och tanka upp data och det kanske inte är så himla användbart, men det är ju en skön känsla att det funkar!

Jag är inte ett dugg förvånad att Nokia Sports Tracker fick pris som bästa mobila internetapplikation på Global Mobile Awards 2009.

Big Agnes – lättviktstält som även funkar på vintern


Big Agnes
Originally uploaded by Jörgen Bengtsson
Fick tältet Big Agnes Emerald Mountain SL2 i somras. Det är ett lättviktstält som köptes på den kanadensiska kedjan MEC i Toronto.

Det väger bara 2,2 kilo, är självstadgande, har ingångar på båda sidorna och en riktigt cool konstruktion. Det kanske allra bästa är att det består av flera fristående delar, så det går smidigt att dela upp ifall det ska bäras med på en vandring.

Den extra vestibulen som går att köpa till är given. Den väger 396 gram men är riktigt stor och som ni ser på bilden gör vestibulen att tältet blir väldigt rymligt.

Det extra golvet rekommenderas också – det känns som att det kan förlänga livslängden på tältet flera år.

Innertältet är som ett myggnät i tyget för att hålla vikten nere och för att skapa bra ventilation. Se bild här. Kändes som att det kanske inte alls skulle funka på vintern och bli för kallt, men det gick alldeles utmärkt när vi tältade för ett par veckor sedan. Big Agnes är inget fyrsäsongstält, men funkar så länge det inte är drivor med snö.

måndag 2 mars 2009

Skådespelare i säkerhetsfilm

Igår var jag med som skådespelare när John på Naturguiden spelade in en issäkerhetsfilm på Södra Åsunden. Riktigt bra att under en hel dag gå igenom en vakräddning och själv känna på hur det är att gå igenom isen. När man gör en film blir det dessutom en hel del omtagningar och repetition!

Några moment och tips som jag tar med mig:
  • Kom ihåg att pika vid dig själv efter att du har backat ifrån området där någon gått i. Det gäller att själv stå på säker is för att kunna hjälpa till.
  • Efter att du har gått igenom, byt om på överkroppen först trots att du inte är blötast upptill. Annars rinner nämligen vattnet från jackan ner på de torra nya kläderna.
  • Stå på sittunderlag när du byter om för att hålla fötterna varma.
  • Ha ett par vattentäta byxor (regnbyxor eller gore-tex) som ombyteskläder. Ryggsäcken blir nämligen blöt efter att du har badat och det droppar sedan ner på byxorna under hela fortsättningen av turen.
  • Ta hjälp under klädombytet med att få fram ombytet och framförallt med att vrida ur de blöta kläderna. Det är händerna man troligen fryser mest om.
Självklart är det fler moment man ska tänka på för att vara säker på isen, både vid åkningen och vid en vakräddnining (håll avstånd, behåll alltid ryggsäcken på etc). Det här var dock de moment som var nya för mig. För att lära sig hela säkerhetstänkandet får du gå en kurs - eller åtminstone se Naturguidens instruktionsfilm!

lördag 28 februari 2009

Solskenstur på Glan

Det var lite vår i luften idag. Isen på sjön Glan utanför Norrköping badade i sol när vi tog en kortare eftermiddagstur.
Isläget har försämrats i Östergötland. Sommen rapporteras som väl åkbar och den plogade banan på Göta Kanal.

Glan är helt ok, åtminstone nästan helt snöfri. Det enda som hindrar åkningen är att isen är ganska knögglig.

Det går en ganska bred råk tvärs över sjön. Karin lyckades halvbada vid övergången, men det var bara att kravla sig upp och åka vidare! Idag gick det ju nästan att soltorka..!

Se video från Glan på länken:
http://www.flickr.com/photos/jorgenbengtsson/3316745246/

Se färdspår på Sportstracker på sidan:
http://sportstracker.nokia.com/nts/workoutdetail/index.do?id=711773

tisdag 24 februari 2009

Kvällstur på plogad bana i Luleå

Tog såklart med skridskorna upp till mitt tvådagars jobbmöte i sköna Luleå.
Blev en suverän kvällstur idag med pannlampa på den plogade banan ute på fjärden. Spåret hittar du här och en video från turen här.
Den plogade banan mellan Norra hamn och Södra hamn och vidare ut till Gråsjälören är helt perfekt, det är tydligen så att kommunen till och med spolar banan för att få bra underlag. Du kan läsa allt om banan på Luleå kommuns egna sida här.

Imorgon blir det morgontur i soluppgången vid 06.30-tiden!

lördag 21 februari 2009

Spännande lerbyar i Atlasbergen

Efter att ha mellanlandat i Marrakesh efter vår vandringstur i Sahara-öknen stack vi iväg på en fyra dagars vandringstur i Atlasbergen.

Läs mer här om trekking i Atlasbergen och hur det fungerar.

Atlasbergen är oerhört vackra och det finns gott om vältrampade stigar och vägar för trekking. Det som dock skiljer sig mest från andra vandringsområden är marockanernas vardagsliv. I Atlasbergen bor berber-folket i byar som helt är byggda i lera. Med våra mått mätt är standarden väldigt låg. Vi vandrade genom byar som har fått tillgång till el för bara två år sedan och det är påtagligt kallt inomhus (ca 5-6 grader).
Vår första natt bodde vi i byn Tizzi Oussem där varje familj har några höns, getter och kanske en mjölkko. Boskapen bor i nederdelen av huset, ovanför bor familjen. Mjölkningen sker förhand direkt ner i kannan.
På avstånd är byarna svåra att upptäcka eftersom lerhusen har samma färg som omgivningen runt omkring.

Se alla bilder från vandringen här.

Dag 1 (28 dec): Taxi från Marrakesh cirka 1h till vår startplats för vandringen, där guiden Hassan mötte upp med sin mulåsna.
Vandringsstart kl 09.23. 3,5h effektiv vandring, 5,5h totalt. Starthöjd 1600 möh. 1139 m stigning, 1158 m utför. Högsta punkt 2253 möh.
Vandringen började med cirka två timmar uppför till en härlig lunchplkats i passet Tizi n´Tacht (2253 möh). Därefter nedför och igenom en bergsby och vidare till byn Tizzi Oussem där vi sov i en gite (guest house).

Dag 2 (29 dec): Start kl 09.09. 4,5h effektiv vandring, ca 5h totalt. 1103 m stigning, 994 m utför. Högsta punkt 2513 möh.
Startade ganska brant uppför till passet Tizi n´Mzik. Därefter nedför med utsikt över den lite större orten Imlil och fram till byn Aroumd. Vi åt lunch och sov i ett privat hus i Aroumd (trekking-företagets ägares hus). Efter lunchen 1,5h promenad runtomkring Aroumd, som för övrigt är en bra startpunkt ifall man vill bestiga Toubkal, Marockos högsta berg (4176 möh).

Dag 3 (30 dec): Start kl 10.02. 3h effektiv vandring, 3,5h totalt. 711 m stigning, 478 m utför. Högsta punkt 2373 möh.
Vandring från Aroumd till Imlil och vidare uppför genom gles skog med väldigt annorlunda barrträd. Upp till ett pass med ett litet raststopp (en kiosk). Vi fortsatte dock direkt eftersom vädret blev sämre och gick hela vägen till den by där vi åt lunch och sedan sov i samma gite. Ganska låg standard på det här boendet och på nytt väldigt kallt inomhus (ca 10 grader).

Dag 4 (nyårsafton): Start kl 09.30. 2,5 h effektiv vandring, 2,5h totalt. 361 m stigning, 803 m utför. Högsta punkt 2133 möh.
Vacker vandring på skrå på bergssidan utmed en dal. Igenom en by vidare på skrå fram till ett pass, därefter serpentinväg nedför och fram till en by och taxibilen till Marrakesh. Vi åt lunch i regnet vid den lilla floden i byn.

Öken- och bergstrekking i Marocko

Trekking i Marocko går att rekommendera till alla som gillar vandring. Allt är väldigt välorganiserat och alla turer går att planera och boka hemifrån via webben.

Det här blogginlägget beskriver trekking i Sahara-öknen och i Atlasbergen.

Sahara-öknen
För att vandra i öknen bör du boka turen genom ett trekking-företag. Jag ser inte hur man skulle kunna styra upp en flerdagarstur i öknen på egen hand. Det finns exempelvis inga kartor över området (eftersom Marocko och Algeriet inte är överrens om gränsdragningarna) och det är mycket svårt att veta var det är fin vandring.

Vi bokade turen genom företaget Anergui voyages (Cyber Berbere) och upplägget inkluderade:

  • Sex dagar (fyra vandringsdagar och två transportdagar)
  • Hotellnatt före och efter turen i Marrakesh
  • Transport t/r Marrakesh-Draa Valley (nära Zagora)
  • Guide (engelsk- och fransktalande)
  • Kock och all mat
  • En nomad från Draa Valley med tre dromedarer (som bär packningen)
  • Vanliga kupoltält att sova i

Pris: 390 euro per person (vi var fyra personer i gruppen).
Det enda vi behövde ha med själva var sovsäck och vatten.

Läs om turen dag för dag här.

Det här är bra att tänka på vid trekking i öknen:

  • Det är sand överallt och den tränger in överallt. Det går inte att vara nog försiktig med prylar. Min lilla kompaktkamera gick sönder (sandkorn in mellan objeketivet och själva kamerahuset vilket pajade zoomen). Våra gore-tex-membran i skorna är fortfarande fulla av sand.
  • Maten var inget problem för oss. Den var snarare överkokt än föremål för magsjuka.
  • Det är alla temperaturer i öknen. I slutet av december hade vi 15-25 grader på dagen och 5-10 grader på natten, men det kan mycket väl vara minusgrader på nätterna.
  • Som svensk fixar vi inte att dricka marockanernas vatten. Å andra sidan bär man ju inte packningen, så det går att köpa fyra-fem flaskor och ta med sig. Det funkar också med klortabletter för att rena vattnet.
  • Det var mobiltäckning i princip överallt där vi gick.
  • Vandringen var inte alls avancerad och gick i långsamt tempo (ca 4-5 h vandring per dag) och vi tog rejäla pausar, särskilt lunchpausen som var på minst två timmar.
  • Maten är rejält tilltagen både på lunchen och middagen. Därtill fick vi torkad frukt och nötter som snacks under vandringen. Frukosten däremot var ganska simpel (te, vitt bröd och marmelad).

Atlasbergen (High Atlas)
Vi valde att boka en fyradagarstur via företaget Hiking in Morocco och upplägget var snarlikt det för Sahara. Jag tror dock att det går alldeles utmärkt att vandra i Atlasbergen på egen hand. Det gäller bara att ta reda på var det finns så kallade "Gites" för övernattning. En gite är en typ av simpelt boende, ungefär som ett vandrarhem modell superbasic.

Vårt upplägg med Hiking in Morocco inkluderade:

  • Fyra dagar
  • Transport med taxi t/r Marrakesh-Atlasbergen
  • Guide och kock i samma person (pratade knagglig engelska) från området
  • All mat (väldigt bra mat - mycket grönsaker varje måltid)
  • Guidens mulåsna (som bär all packning)
  • Övernattning i simpla gites i bergsbyar.

Pris: 220 euro per person (det var bara vi två i gruppen).
Det enda vi behövde ha med själva var sovsäck och vatten.

Läs om vår specifika tur dag för dag här.

Det här är bra att tänka på vid trekking i Atlasbergen:

  • Vandringen var "lagom jobbig". Vi styrde själva över tempot och det gick bitvis rejält uppför. Vi gick 2,5-4,5h per dag, vilket kändes lite kort.
  • Det finns inte särskilt mycket att göra när man väl är framme vid giten förutom att äta och frysa. Det blev mörkt omkring kl 17.00.
  • Det var rejält kallt - särskilt inomhus. Vi hade ca 10 grader på kvällarna och nätterna. Funkar när man ska sova och man ligger i sovsäcken, men värre under eftermiddagen och kvällen.
  • Suverän mat, men simpel frukost (te, vitt bröd och marmelad).
  • Vi höll oss på höjderna 1600-2500 möh. Högsta toppen heter Toubkal (ca 4000 möh)

Magisk ökentur i Marocko

Omkring jul 2008 gjorde vi en fyra dagars trekking i norra Sahara, Marocko (sex dagar med transport från/till Marrakesh inräknat.
Läs mer om upplägget, pris och om att trekka i Marocko här.

Turen var helt fantastisk och rekommenderas varmt till alla som vill uppleva riktig öken.

Se alla bilder från ökenturen här. Se karta över rutten här. Notera dock att vi aldrig var inne i Algeriet. Yahoos kartunderlag är inte särskilt exakt för detta område, dessutom är gränsen länderna emellan "disputed", dvs ej helt fastslagen.

Dag 1 (21 dec): Bil hela dagen från Marrakesh (start 08.00) söderut till byn Nesrate, söder om Zagora, nonstop förutom ett fikastopp/provianteringsstopp och ett lunchstopp i Ouarzazate. Bilturen gick över och igenom Atlasbergen och är en häftig biltur, om än lite lång (ca åtta timmar).
Framme i Nesrate såg vi till att fota ordentligt bland sanddynorna eftersom ljuset var fantastiskt. Lite senare kom vår nomad och hans tre dromedarer gående med våra tält- och matprylar. Vi slog läger precis utanför byn vid sanddynorna.

Dag 2 (22 dec): Start kl 08.41. 4,5h effektiv vandring, totalt 7,5h.
Vandring i sanddynor fram till lunch vid en oas, dvs ett stort fält med grön åkermark. Därefter förbi en by, igenom helt platt torkad lera och därefter på nytt stora sanddynor i området Tidri.

Dag 3 (23 dec): Start kl 08.34. 4h effektiv vandring, totalt 7,5h.
På morgonen gick vi upp på en bergsplatå som gav två-tre mils utsikt. Paris-Dakar-rallyt hade 2007 (sista året rallyt genomfördes i Sahara) en specialsträcka på "vägen" nedanför platån. Därefter en dryg timmes vandring på helt platt lerjord, en häftig upplevelse. Lunch vid ett ensamt träd mitt på platten. Efter lunch mer lerjord och avslutning bland stora sanddynor där vi slog läger.

Dag 4 (24 dec): Start kl 08.51. 5h effektiv vandring, totalt 6h.
Det blåste en del på morgonen. Sanden yrde överallt när vi gick igenom sanddynorna. Senare på förmiddagen gick vi över lerjord fram till lunchplatsen vid ett ensamt Akacia-träd. Efter lunch mer lerjord och sedan sanddynor fram till lägerplatsen vid Dunes Erregabi.
Vi firade julafton med en annan helfransk grupp från samma trekking-företag.

Dag 5 (25 dec): Start kl 09.09. 2h effektiv vandring, totalt 3h.
Suveräna sanddynor på morgonen fram till en riktig sagoby. Därefter vidare till nästa by Ouled Driss för lunch, dusch och avslutning.
Den här natten sov vi inte i tält, utan i permanenta lerhyddor.

Dag 6 (26 dec): Bil tillbaka till Marrakesh. Några turiststopp under vägen och lunch på samma restaurang i Ourazate.

fredag 20 februari 2009

Påskturen är bokad

Nu är påskturen, dvs tågresan, bokad. Stugorna i fjällen bokar man inte när man går på tur, det är bara att dyka upp.

Fjolårsturen i Norge blev helt suverän, varför det känns lite synd att mitt ursprungliga tänk för iår inte verkar fungera. Jag hittade ett vintertursförslag i boken "Turglede - 118 turer i Midt-Norge" som börjar med sträckan Storlien-Storeriksvollen och därefter vidare in i Norge till Nedalshyttan för att sedan avsluta i Haltedalen. Men tyvärr verkar det inte finnas någon transportanslutning i Haltedalen. Jag hade hoppats på tåg till Trondheim men eftersom annandag påsk är röd dag finns det inga avgångar. Hör gärna av er ifall ni har tips på transporter från Haltedalen!

Alternativet vi tänker oss nu är också en bra tur och går huvudsakligen i Sverige. Vi tänker börja i Storlien, ta kompassriktning och gå utan led till underbara Storerikvollen. Därifrån vidare till Sylstationen, Hellags, Vålåstugorna och avsluta i Vålådalen (tåg hem från Undersåker).

Läs mer om turer i allmänhet i Norge här.

söndag 8 februari 2009

Snöskridskor istället för snöskor

Fram tills nu har det varit en helt suverän skridskovinter i Östergötland (i hela Sverige). I helgen kom snön, totalt 5-10 cm. Det gick dock fortfarande utmärkt att åka långfärdsskridskor. Snön har inte bitit sig fast i isen, utan ligger blöt och slashig ovanpå, vilket inte hindrar åkningen.

I lördags åkte vi på Åsunden, där de har plogat en sju kilometer lång bana. Läs om plogstatusen här. Eftersom åkbarheten var så bra även i snön så tog vi en tur rakt söderut. Spåret hittar du här. En kort film från åkningen hittar du här.

I söndags tog vi en längre tur på Stora Rängen. Ännu mer snö än på Åsunden, men ändå riktigt bra åkning. Spåret hittar du här och en kort film på den här länken.

söndag 11 januari 2009

Salsgolv på Ågelsjön

Ågelsjön håller alla säsonger! Normalt sett förknippas ju Ågelsjön med klättring, men idag låg isen som ett salsgolv på hela sjön!

Vi började skridskoturen på Norra Glottern och St Älgsjön (sjöarna sitter ihop) och det var klart åkbart men ganska knöggligt och mycket överis. Ågelsjön var desto bättre med helt slät svart kärnis.

Se bild från Ågelsjön här och en video med bland annat en stilstudie på Martin här.

Helsköna skridskoseglare

Jag får ofta höra att jag är insnöad på prylar, GPS-taggning och annat fantastiskt.
Kan jag såklart hålla med om, men det finns andra där ute som är minst lika härligt fast i sitt intresse. Skridskoseglarna!

Var ute vid Roxen (Tvärskogsudde) i lördags och träffade på några riktiga rävar inom skridskosegling. Helsköna allihopa!

Gubbarna drar iväg i 80 km/h på hemmagjorda platåskridskor och ett segel. Kolla exempelvis på den här bilden på Andreas Flickr-sajt. Skridskorna som åkaren har är från 1975!

När jag frågade hur de gör för att undvika hinder, en råk eller så, fick jag svaret:
"Då tar man ett så stort jämfotahopp man kan. Ibland kan man klara landningen, men det är inte så noga. Det är ju is på andra sidan, man glider fint när man har sån fart som vi har!"

Det är underbart!