Provpaddlade Karins pappas nya kajak idag. Det blev en skön hösttur i Båven till den lilla ån Natån.
10,77 km (1h 49 min)
Alla bilder hittar du här.
GPS-spåret hittar du här.
Jag lade i vid kursgården ute på Aspö, som för intresserade bara ligger ett stenkast från Göran Perssons gård Övre Torp. Paddlade sedan förbi Pumphusudden och Saxängen för att sedan runda Björkudden och gå upp till målet för turen - Natån.
Natån slingrar sig från Inbåven till Naten och är verkligen Båvens Amazonas. Det är knappt en meter djupt, snäva kurvor och växtligheten hänger tät över ån från båda sidor.
Turen var min första med Inges nya kajak från Tahe Marine modell Reval Viking (köpt på Helgö Kajak och kaffestuga). Det är en klart trevlig kajak att paddla och passar mig som är omkring medellängd (1,76 m) perfekt. För personer över 1,80 känns det som att sittbrunnen blir för trång.
Det var lugnt på Båven idag, så det är svårt att säga något om stabiliteten.
Kajaken är lätt och smidig eftersom den är gjord i kevlar. Ändå mäter den nästan sex meter. Packutrymmet är bra och luckan bak är oval. Däremot har den en rund packlucka fram (precis som de flesta havskajaker), vilket jag inte förstår eftersom det gör packmomentet så mycket bökigare.
lördag 27 september 2008
tisdag 16 september 2008
Samling av utemat
Nu har vi samlat ihop olika förslag på utemat på webben.
Förvänta er inte fullständiga recept, utan en lista på maträtter som funkar bra att äta och/eller laga utomhus på stormkök.
Ni hittar matlistan genom att klicka här.
Tipsa gärna om andra bra förslag genom att kommentera det här inlägget. Jag kommer löpande att uppdatera matlistan.
Smaklig måltid!
Förvänta er inte fullständiga recept, utan en lista på maträtter som funkar bra att äta och/eller laga utomhus på stormkök.
Ni hittar matlistan genom att klicka här.
Tipsa gärna om andra bra förslag genom att kommentera det här inlägget. Jag kommer löpande att uppdatera matlistan.
Smaklig måltid!
tisdag 9 september 2008
Fantastiska Trolltunga
26,4 km. 6h 56 min (9h 13 min inkl pauser 10.18-19.31)
GPS-spåret hittar du här.
Alla bilder hittar du här.
Vandringen till Trolltunga börjar vid Kjeggedal, som ligger ca 25 km från Odda.
I Kjeggedal finns det en vajertåganordning som leder upp på berget. Bergbanan drivs av stugsamfälligheten uppe på berget och går bara lördagar och söndagar. Vi gick turen en fredag, vilket betyder att vi vackert fick gå alla 2000 trappsteg (400 höjdmeter) upp på berget. Effektiv tid tog trapporna 45 minuter.
Därefter går leden upp genom ett pass och vidare utmed bergskanten högt ovanför Ringvattnet. Det är flackt och lättgånget till Trolltunga, men långt så räkna med 3,5h från toppen av trapporna tills du är framme.
Trolltunga lämnar ingen oberörd. Isåfall är det bara att gå längst ut på kanten eller dingla med benen. Mellan klippavsatsen och Ringvattnet är det nämligen 350 meter ren luft.
Tillbaka är det samma väg som gäller, så totalt blir det en rejäl tur. Det finns ingen stuga att gå in i under vägen, så räkna med fika och lunch under bar himmel. Vi behövde totalt sju timmar effektiv tid innan vi var tillbaka vid bilen, över nio timmar inklusive pauser. Och trapporna ner tog precis lika lång tid som upp, 45 minuter.
GPS-spåret hittar du här.
Alla bilder hittar du här.
Vandringen till Trolltunga börjar vid Kjeggedal, som ligger ca 25 km från Odda.
I Kjeggedal finns det en vajertåganordning som leder upp på berget. Bergbanan drivs av stugsamfälligheten uppe på berget och går bara lördagar och söndagar. Vi gick turen en fredag, vilket betyder att vi vackert fick gå alla 2000 trappsteg (400 höjdmeter) upp på berget. Effektiv tid tog trapporna 45 minuter.
Därefter går leden upp genom ett pass och vidare utmed bergskanten högt ovanför Ringvattnet. Det är flackt och lättgånget till Trolltunga, men långt så räkna med 3,5h från toppen av trapporna tills du är framme.
Trolltunga lämnar ingen oberörd. Isåfall är det bara att gå längst ut på kanten eller dingla med benen. Mellan klippavsatsen och Ringvattnet är det nämligen 350 meter ren luft.
Tillbaka är det samma väg som gäller, så totalt blir det en rejäl tur. Det finns ingen stuga att gå in i under vägen, så räkna med fika och lunch under bar himmel. Vi behövde totalt sju timmar effektiv tid innan vi var tillbaka vid bilen, över nio timmar inklusive pauser. Och trapporna ner tog precis lika lång tid som upp, 45 minuter.
söndag 7 september 2008
Halvdag kajak i Lusterfjorden
Efter tredagarsvandringen i Trollheimen tog vi en halvdags kajaktur i Sognefjorden. Eller närmare bestämt i Lusterfjorden, som den innersta tarmen av Sognefjorden heter.
Alla bilder hittar du här.
GPS-spåret hittar du här.
Vi hyrde kajaker i Kroken och paddlade norrut mot Feigumfossen, ett av Norges högsta vattenfall (218 meter). Vattnet var helt turkost och det är mäktigt att paddla precis nedanför bergen, som är snötäckta lite längre bort.
Självklart avslutade vi turen med ett bad. Det var klart friskt, 14 grader i vattnet.
Alla bilder hittar du här.
GPS-spåret hittar du här.
Vi hyrde kajaker i Kroken och paddlade norrut mot Feigumfossen, ett av Norges högsta vattenfall (218 meter). Vattnet var helt turkost och det är mäktigt att paddla precis nedanför bergen, som är snötäckta lite längre bort.
Självklart avslutade vi turen med ett bad. Det var klart friskt, 14 grader i vattnet.
Våt trekant i Trollheimen
På semestern i augusti gick vi den vältramapade tredagarsvandringen Trekanten i Trollheimen. Vi hade lite otur med sikten, det var väldigt blött och dimmigt, men jag kan helt klart rekommendera den. Vandringen är väldigt varierande och jag kan tänka mig att det är en suverän vintertur.
Alla bilder från turen hittar du här.
En översiktskarta över turen hittar du här.
Läs utförlig och generell info om vandring och turskidåkning i Norge här.
Dag 1: Gjevilvasshytta-Trollheimshytta
22 km. 7h 10 min (8 h 30 min inkl pauser 09.50-18.20)
Gjevilvasshytta (710 möh) nås med bil och vi kom dit på eftermiddagen och tältade utanför stugan och började gå dagen efter.
Vi hade väldigt dålig sikt, vilket var synd, för turen till Trollheimshytta (540 möh) är spektakulär. Man går upp genom skogen till kalfjället där det är ganska våt myrmark, korsar sedan en bäck som blev ett rejält vad för oss eftersom vi inte höll full koll på kartan och ville inte gå tillbaka till den grunda övergången.
Därefter går leden in mellan två berg och över ett pass. Högsta punkten är 1 363 möh och här är det snö och mycket sten men även sjöar och många små bäckar som ska korsas.
På slutet av turen går det riktigt brant nedför till Trollheimshytta.
Middagen serveras kl 19.00.
Dag 2: Trollheimshytta-Jöldalshytta
19,9 km. 5h 13 min (7h 01 min inkl pauser 09.21-16.22)
Se GPS-spåret här.
Starten är riktigt brant. På fem kilometer är stigningen 800 meter upp till högsta punkten på 1 372 möh. Där uppe är det stenskrovel men ändå behaglig vandring. Sedan är det svagt nedför i ungefär tio kilometer.
De avslutande fem kilometerna är lite annorlunda för att vara Norge, nämligen en vacker grusväg fram till Jöldalshytta (740 möh). Landskapet är inte helt olikt Skottland.
Jöldalshytta ligger väldigt vackert vid sjön Jölvatnet.
Middag serveras kl 18.00.
Dag 3: Jöldalshytta-Gjevilvasshytta
22,3 km. 5h 10 min (7h 00 min inkl pauser 09.04-16.04)
Se GPS-spåret här.
En flack och klart behaglig tur hela vägen. Den högsta punkten ligger på 1 113 möh så det är myrmark och växtlighet under hela turen.
Utsikten under turen är vidsträckta vidder snarare än höga branta berg. I kombination med de två andra sträckorna på Trekanten, blir den sista dagen helt suverän eftersom utsikten är så annorlunda.
Alla bilder från turen hittar du här.
En översiktskarta över turen hittar du här.
Läs utförlig och generell info om vandring och turskidåkning i Norge här.
Dag 1: Gjevilvasshytta-Trollheimshytta
22 km. 7h 10 min (8 h 30 min inkl pauser 09.50-18.20)
Gjevilvasshytta (710 möh) nås med bil och vi kom dit på eftermiddagen och tältade utanför stugan och började gå dagen efter.
Vi hade väldigt dålig sikt, vilket var synd, för turen till Trollheimshytta (540 möh) är spektakulär. Man går upp genom skogen till kalfjället där det är ganska våt myrmark, korsar sedan en bäck som blev ett rejält vad för oss eftersom vi inte höll full koll på kartan och ville inte gå tillbaka till den grunda övergången.
Därefter går leden in mellan två berg och över ett pass. Högsta punkten är 1 363 möh och här är det snö och mycket sten men även sjöar och många små bäckar som ska korsas.
På slutet av turen går det riktigt brant nedför till Trollheimshytta.
Middagen serveras kl 19.00.
Dag 2: Trollheimshytta-Jöldalshytta
19,9 km. 5h 13 min (7h 01 min inkl pauser 09.21-16.22)
Se GPS-spåret här.
Starten är riktigt brant. På fem kilometer är stigningen 800 meter upp till högsta punkten på 1 372 möh. Där uppe är det stenskrovel men ändå behaglig vandring. Sedan är det svagt nedför i ungefär tio kilometer.
De avslutande fem kilometerna är lite annorlunda för att vara Norge, nämligen en vacker grusväg fram till Jöldalshytta (740 möh). Landskapet är inte helt olikt Skottland.
Jöldalshytta ligger väldigt vackert vid sjön Jölvatnet.
Middag serveras kl 18.00.
Dag 3: Jöldalshytta-Gjevilvasshytta
22,3 km. 5h 10 min (7h 00 min inkl pauser 09.04-16.04)
Se GPS-spåret här.
En flack och klart behaglig tur hela vägen. Den högsta punkten ligger på 1 113 möh så det är myrmark och växtlighet under hela turen.
Utsikten under turen är vidsträckta vidder snarare än höga branta berg. I kombination med de två andra sträckorna på Trekanten, blir den sista dagen helt suverän eftersom utsikten är så annorlunda.
tisdag 2 september 2008
En hyllning till Roxen
Ikväll lade jag i kajaken i Stångån för första gången. Karin har haft sin kajak vid kanotklubben ända sedan i våras och det är märkligt att jag inte har utnyttjat det förrän idag.
Det var helt fanatastiskt att paddla ut i Roxen (tar cirka 10 min från kanotklubben) en lugn och varm sensommarkväll som idag. Maximal njutning.
Jag fick ett helt annat perspektiv på Linköping när jag satt i kajken. Vi bor ju så nära vatten man kan komma! Tänk att det skulle ta tio år för mig att inse och utnyttja det. Nu förstår jag verkligen att Andreas är helt fanatisk med att se till att ta sig ut till Tvärskogsudde för att vindsurfa så fort det är schysst väder.
Det var helt fanatastiskt att paddla ut i Roxen (tar cirka 10 min från kanotklubben) en lugn och varm sensommarkväll som idag. Maximal njutning.
Jag fick ett helt annat perspektiv på Linköping när jag satt i kajken. Vi bor ju så nära vatten man kan komma! Tänk att det skulle ta tio år för mig att inse och utnyttja det. Nu förstår jag verkligen att Andreas är helt fanatisk med att se till att ta sig ut till Tvärskogsudde för att vindsurfa så fort det är schysst väder.
fredag 29 augusti 2008
Solcellsladdaren funkar utmärkt
Nu är solcellsladdaren Silva Solar II produkttestad och den får med beröm godkänt.Uteffekten beror självklart på vädret, hur molnigt det är, och i vilken vinkel den exponeras mot solen. Jag har testat den i olika förhållanden.
När det är strålande sol och solcellerna är perfekt vinklade mot solen tog det strax över tre timmar att få min Nokia N95 helt fulladdad (från tomt batteri). Klart godkänt.
På en vandring i Norge spände jag fast laddaren på ryggsäcken och fick långt ifrån perfekt vinkel mot solen, plus att det stundtals var väldigt molnigt, till och med regnskurar. Ändå klarade mobilen sju timmar bluetooth kopplad till en GPS-puck och var fortfarande fulladdad. Med beröm godkänt!
Ett klart plus är att Silva Solar II är vikbar, det underlättar rejält när man ska spänna fast den på en ryggsäck. Klicka här för att se en större bild.
Silva solar II tål vatten. Jag har själv inte testat den på kajaken, men det har Johanna Davidsson, som använde laddaren varje dag under hela sin 92 dagar långa (!) tur runt Sveriges och Finlands kust.
Eftersom Johanna använde laddaren extremt hade hon den i en plastficka för att skydda den mot saltvattnet. Enligt henne själv funkade det bra och möjliggjorde att hon kunde använde mobilens GPS hela dagarna.
På tur i Norge
Att gå på tur i Norge är en riktig klassiker. Var och varannan norrman går man ur huse på långhelger och går mellan hytter.Till fots på sommaren och med skidor på vintern.
Allmän info
Leder och fjällstugor för övernattning finns lite varstans i Norge, ofta ganska lättillgängligt, åtminstone med bil, men tänk på att det tar lång tid att köra bil i Norge. Hastighetsbegränsningen är oftast 80 km/h och vägarna smala och kurviga. Och fortkörningsböterna är på ofantliga belopp.
Förslag på områden och specifika turer
Joutenheimen och Trollheimen är två suveräna områden både på sommaren och vintern. Hardangervidda likaså.
Sajten http://www.tilltopps.com/ är en bra utgångspunkt för planeringen. Sajten har inte uppdaterats på ett par år, men lederna har å andra sidan inte flyttat på sig. Du hittar också väldigt bra info på http://www.turistforeningen.no/.
Allmän info
Leder och fjällstugor för övernattning finns lite varstans i Norge, ofta ganska lättillgängligt, åtminstone med bil, men tänk på att det tar lång tid att köra bil i Norge. Hastighetsbegränsningen är oftast 80 km/h och vägarna smala och kurviga. Och fortkörningsböterna är på ofantliga belopp.
Förslag på områden och specifika turer
Joutenheimen och Trollheimen är två suveräna områden både på sommaren och vintern. Hardangervidda likaså.
Sajten http://www.tilltopps.com/ är en bra utgångspunkt för planeringen. Sajten har inte uppdaterats på ett par år, men lederna har å andra sidan inte flyttat på sig. Du hittar också väldigt bra info på http://www.turistforeningen.no/.
Lofoten är en helt unik plats på jorden. Läs all info här.
Här följer en lista på turer som jag kan rekommendera:
Vintertur: Fantastisk tur med start i Storlien.
Sommarturer: Besseggen en riktig klassiker, Trekanten i Trollheimen är en schysst tredagarstur, Trolltunga är en fantastisk dagstur (som kan förlängas).
Karta
Kan du köpa på en välsorterad bokhandel i Sverige och på alla hytter i Norge.
DNT-nyckel
För att komma in i obemannade hytter krävs det att du har DNT:s (Den Norske Turistföreningen) standardnyckel. Som medlem i Svenska Turistföreningen betalar du 100 kr i pant för nyckeln och får behålla den hur länge du vill. Nyckeln passar till alla DNT-stugor i Norge. Du får nyckeln hemskickad till dig i ett kuvert med ett inbetalningskort. Läs mer här. Du kan alltid mejla info@turistforeningen.no så får du hjälp.
Norska hytter
Du kan inte boka plats i fjällstugorna. Alla får övernatta. Om du kommer sent och sängplatserna är slut finns det madrassplatser på golvet.
Normalt sett är de större hytterna bemannade (betjänt) under påskveckan och på sommaren, i övrigt är de obemannade (självbetjänt). När stugan är bemannad finns det ingen möjlighet att laga sin egen mat, utan du "måste" köpa helpension med enklare men rejäl 3-rätters middag (kl 18 eller 19), sängplats i flerbäddsrum, frukost och lunchpaket för 590 Nkr per person.
När stugorna är obemannade (självbetjänt) kan du laga mat inomhus och det finns rejäla matförråd med all tänkbar mat. Du tar vad du önskar och betalar efteråt via ett inbetalningskort. Det finns alltså ingen anledning att bära med sig mat. Notera dock att ett fåtal stugor anges som obetjänt och då saknas matförråd.
Du kan betala med kort i alla hytter. I själv- och obetjänta hytter sätter du in pengar i efterhand för boendet och eventuell mat som du har tagit.
Terräng och gångtider
Norge är fantastiskt vackert. Fjordarna och de branta bergen skapar ett landskap som ibland till och med slår Nya Zealand på fingrarna.Tänk dock på att nästan all växtlighet försvinner omkring 1100-1200 meters höjd. Det som återstår då är stenskrovel. Det är alltså inte nödvändigtvis vackrare på hög höjd i Norge, man kan med fördel välja leder på 800-1000 m höjd för att inte bara få grå och svart sten. På vintern när allt är snötäckt och vackert är höjden såklart inget problem.
Det är stundtals ganska tuffa leder. Norrmännen är hurtiga och räds varken riktigt branta och riktigt långa dagsturer. Alla tider som anges på kartor och i turbeskrivningar är effektiv gångtid och räkna med att du behöver den angivna tiden, om inte mer. Plus pauser.
God tur!
Karta
Kan du köpa på en välsorterad bokhandel i Sverige och på alla hytter i Norge.
DNT-nyckel
För att komma in i obemannade hytter krävs det att du har DNT:s (Den Norske Turistföreningen) standardnyckel. Som medlem i Svenska Turistföreningen betalar du 100 kr i pant för nyckeln och får behålla den hur länge du vill. Nyckeln passar till alla DNT-stugor i Norge. Du får nyckeln hemskickad till dig i ett kuvert med ett inbetalningskort. Läs mer här. Du kan alltid mejla info@turistforeningen.no så får du hjälp.
Norska hytter
Du kan inte boka plats i fjällstugorna. Alla får övernatta. Om du kommer sent och sängplatserna är slut finns det madrassplatser på golvet.
Normalt sett är de större hytterna bemannade (betjänt) under påskveckan och på sommaren, i övrigt är de obemannade (självbetjänt). När stugan är bemannad finns det ingen möjlighet att laga sin egen mat, utan du "måste" köpa helpension med enklare men rejäl 3-rätters middag (kl 18 eller 19), sängplats i flerbäddsrum, frukost och lunchpaket för 590 Nkr per person.
När stugorna är obemannade (självbetjänt) kan du laga mat inomhus och det finns rejäla matförråd med all tänkbar mat. Du tar vad du önskar och betalar efteråt via ett inbetalningskort. Det finns alltså ingen anledning att bära med sig mat. Notera dock att ett fåtal stugor anges som obetjänt och då saknas matförråd.
Du kan betala med kort i alla hytter. I själv- och obetjänta hytter sätter du in pengar i efterhand för boendet och eventuell mat som du har tagit.
Terräng och gångtider
Norge är fantastiskt vackert. Fjordarna och de branta bergen skapar ett landskap som ibland till och med slår Nya Zealand på fingrarna.Tänk dock på att nästan all växtlighet försvinner omkring 1100-1200 meters höjd. Det som återstår då är stenskrovel. Det är alltså inte nödvändigtvis vackrare på hög höjd i Norge, man kan med fördel välja leder på 800-1000 m höjd för att inte bara få grå och svart sten. På vintern när allt är snötäckt och vackert är höjden såklart inget problem.
Det är stundtals ganska tuffa leder. Norrmännen är hurtiga och räds varken riktigt branta och riktigt långa dagsturer. Alla tider som anges på kartor och i turbeskrivningar är effektiv gångtid och räkna med att du behöver den angivna tiden, om inte mer. Plus pauser.
God tur!
Mountainbike i Åre
Under semestern hyrde vi mountainbike i Åre två dagar. Suveränt kul! Kan verkligen rekommenderas! Se alla bilder här.
Vi hyrde cyklar av Skidåkar´n vid Holiday Club.
Första dagen cyklade vi till Duved, över Indalsälven och upp den branta vägen till sjön Greningen. På vägen ner åkte vi på en smal stig i skogen och sedan samma väg tillbaka.
Andra dagen tog vi en suverän tur upp till Åre Björnen och sedan vidare upp på fjället. Vi passerade Fröå gruva och hittade en skön vinterled upp till en fjällsjö (16 grader i vattnet - friskt att bada!) och tog sedan sommarleden ner. Grymt kul att cykla brant nedför!
Vi hyrde cyklar av Skidåkar´n vid Holiday Club.
Första dagen cyklade vi till Duved, över Indalsälven och upp den branta vägen till sjön Greningen. På vägen ner åkte vi på en smal stig i skogen och sedan samma väg tillbaka.
Andra dagen tog vi en suverän tur upp till Åre Björnen och sedan vidare upp på fjället. Vi passerade Fröå gruva och hittade en skön vinterled upp till en fjällsjö (16 grader i vattnet - friskt att bada!) och tog sedan sommarleden ner. Grymt kul att cykla brant nedför!
tisdag 26 augusti 2008
Vandring i Dolomiterna
Jag kan varmt rekommendera alla att vandra i Dolomiterna. Se bilder från vår fyradagarsvandring här. Kartbild över turen finns här. GPS-spåren respektive dag: Cortina-Lagazuoi, Lagazuio-Malga Ra Stua, Malga Ra Stua-Riguio Biella, Rifugio Biella-Cimbanche (spåren är tyvärr inte fullständig eftersom batteriet i mobilen tog slut efter cirka tre timmar).
Allmän information
Antalet vandringsleder och stugor för övernattning (rifugios) i Italienska Dolomiterna är i princip obegränsat. Det enda eventuella hinder som finns är att det är svårt att få tag på bra information på engelska. Turistinformationen kan sällan hjälpa till och de guider vi pratade med kunde inte engelska. Tyska kan ibland fungera bättre. Se därför till att köpa en bok hemma och surfa efter info.
Förslag på område
Vi utgick från orten Cortina d´Ampezzo, vilket var ett utmärkt val. Cortina är en pittoresk alport (se bild) som du når direkt via buss från ett antal olika italienska städer eller genom tåg till Calalzo och sedan buss sista biten upp till Cortina. Räkna dock med det endast finns hotell (ca 1000 kr för dubbelrum) i Cortina, inga vandrarhem eller enklare boenden.
Förslag på vandringsleder
I Dolomiterna finns leder som kallas Alta via (som betyder hög väg på italienska). Varje Alta via har ett nummer och är dragna över fantastiska toppar och pass mellan olika stugor. Längden varierar från 10-15 dagar och det går utmärkt att bara gå delar och vika av på en annan led för att skap en loop eller för att komma ner till en väg för att ta bussen tillbaka. Läs mer om Alta via 1 på Wikipedia, som beskriver varje dagsetapp i detalj.
Karta och ledmarkeringar
I Cortina finns det flera bokaffärer som säljer vandringskartor. Skalan är 1:250000 eller 1:50000.
Ledmarkeringarna är tydliga ifall man går på en vandringsled. Se bild här och här. Däremot gick vi bort oss flera gånger när vi försökte följa markerade stigar. De är inte särskilt vältrampade.
Via ferrata
Lite varstans utmed lederna i Dolomiterna finns det via ferrata (markerade på kartan), som är en passage som kräver utrustning (en typ av klättersele med karbiner som du hakar fast i en stålvajer fäst i berget). Utrustning finns att hyra i exempelvis Cortina. Via ferratorna är av olika svårighetsgrader. I princip överallt finns det alternativa leder runt passagen som inte kräver någon utrustning.
Övernattning i rifugio
I Dolomiterna kallas stugorna man bor och äter i för rifugio. Upplägget är snarlikt våra fjällstugor i Sverige och Norge, frånsett att man bör se till att boka en plats i förväg. Det kan bli fullt, särskilt utmed Alta via 1. Det finns privata och friluftsföreningsanslutna rifugios. Det som skiljer är priset och ibland standarden. Säng i sovsal, 3-rätters middag (servas kl 19.00) och frukost kostar cirka 45 euro per person i en privat rifugio och cirka 35 euro i en föreningsansluten. Alla rifugios som vi bodde i accepterade kreditkort.
Det finns ingen kokmöjlighet i stugorna och det är sparsamt med lunchmöjligheter. Det finns inga lunchpaket att köpa, men det går ju ändå att "sno med sig" mackor och frukt från frukosten.
Temperatur och kläder
Det är högalpin terräng så temperaturen skiftar från -2 till +20 (i augusti) beroende på vilken höjd du är på. Det är alltså läge att ta med varma kläder trots att det är Italien vi pratar om.
Fotomöjligheter
Jag valde att inte bära med mig systemkameran, vilket var synd. Dolomiterna bjuder på suverän fotografering. Inte mitt på dagen då den skarpa solen vattnar ur alla färger, men i gryningen och på kvällarna är ljuset fantastiskt. Se exempelvis vilken effekt solen skapar på berget på den här bilden!
Det är inte alls disigt uppe i bergen som det annars ofta är i södra Europa.
Allmän information
Antalet vandringsleder och stugor för övernattning (rifugios) i Italienska Dolomiterna är i princip obegränsat. Det enda eventuella hinder som finns är att det är svårt att få tag på bra information på engelska. Turistinformationen kan sällan hjälpa till och de guider vi pratade med kunde inte engelska. Tyska kan ibland fungera bättre. Se därför till att köpa en bok hemma och surfa efter info.
Förslag på område
Vi utgick från orten Cortina d´Ampezzo, vilket var ett utmärkt val. Cortina är en pittoresk alport (se bild) som du når direkt via buss från ett antal olika italienska städer eller genom tåg till Calalzo och sedan buss sista biten upp till Cortina. Räkna dock med det endast finns hotell (ca 1000 kr för dubbelrum) i Cortina, inga vandrarhem eller enklare boenden.
Förslag på vandringsleder
I Dolomiterna finns leder som kallas Alta via (som betyder hög väg på italienska). Varje Alta via har ett nummer och är dragna över fantastiska toppar och pass mellan olika stugor. Längden varierar från 10-15 dagar och det går utmärkt att bara gå delar och vika av på en annan led för att skap en loop eller för att komma ner till en väg för att ta bussen tillbaka. Läs mer om Alta via 1 på Wikipedia, som beskriver varje dagsetapp i detalj.
Karta och ledmarkeringar
I Cortina finns det flera bokaffärer som säljer vandringskartor. Skalan är 1:250000 eller 1:50000.
Ledmarkeringarna är tydliga ifall man går på en vandringsled. Se bild här och här. Däremot gick vi bort oss flera gånger när vi försökte följa markerade stigar. De är inte särskilt vältrampade.
Via ferrata
Lite varstans utmed lederna i Dolomiterna finns det via ferrata (markerade på kartan), som är en passage som kräver utrustning (en typ av klättersele med karbiner som du hakar fast i en stålvajer fäst i berget). Utrustning finns att hyra i exempelvis Cortina. Via ferratorna är av olika svårighetsgrader. I princip överallt finns det alternativa leder runt passagen som inte kräver någon utrustning.
Övernattning i rifugio
I Dolomiterna kallas stugorna man bor och äter i för rifugio. Upplägget är snarlikt våra fjällstugor i Sverige och Norge, frånsett att man bör se till att boka en plats i förväg. Det kan bli fullt, särskilt utmed Alta via 1. Det finns privata och friluftsföreningsanslutna rifugios. Det som skiljer är priset och ibland standarden. Säng i sovsal, 3-rätters middag (servas kl 19.00) och frukost kostar cirka 45 euro per person i en privat rifugio och cirka 35 euro i en föreningsansluten. Alla rifugios som vi bodde i accepterade kreditkort.
Det finns ingen kokmöjlighet i stugorna och det är sparsamt med lunchmöjligheter. Det finns inga lunchpaket att köpa, men det går ju ändå att "sno med sig" mackor och frukt från frukosten.
Temperatur och kläder
Det är högalpin terräng så temperaturen skiftar från -2 till +20 (i augusti) beroende på vilken höjd du är på. Det är alltså läge att ta med varma kläder trots att det är Italien vi pratar om.
Fotomöjligheter
Jag valde att inte bära med mig systemkameran, vilket var synd. Dolomiterna bjuder på suverän fotografering. Inte mitt på dagen då den skarpa solen vattnar ur alla färger, men i gryningen och på kvällarna är ljuset fantastiskt. Se exempelvis vilken effekt solen skapar på berget på den här bilden!
Det är inte alls disigt uppe i bergen som det annars ofta är i södra Europa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
